Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Jens Thiis. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A x e I L. R o m da h l
Nationalgalleriet, Oslo. L an g a a r d - s a l en med
holländska målningar.
tavlor. Det fick bli si och så med de
inköp av grannländernas konst han
måhända programmässigt borde ha
företagit, även om det icke fanns några
lockande mästerverk att välja ibland.
Det blev väl en tid för annat sedan.
Denna ensidighet kan för ett museum
med en enda kompetent ledare och med
begränsade medel vara berättigad. Även
om han skulle vilja det, kan ej en
museichef i detta läge göra rättvisa åt alla
i och för sig behjärtansvärda önskemål.
Det vore att splittra sin och museets
slagkraft. Tack vare den ensidiga energi
Jens Thiis genom en del år, dess bättre
de för Norges rikemän goda åren,
nedlagt på förvärv av fransk målarkonst
har den franska salen i Norges
nationalgalleri blivit en till både omfattning och
värde så betydande samling, att den tål
att jämföras med motsvarande
avdelningar i de stora europeiska museerna
utanför Frankrike.
På en punkt stå nog en del av
Jens Thiis’ vänner och särskilt hans
kolleger tveksamma eller rent av i tyst
opposition mot hans museala principer.
När han preparerar och uppställer
gips-avgjutningar så att de skola verka som
äkta originalskulpturer och ger dem en
dekorativ inramning som i soliditet och
dyrbarhet överträffar föremålen själva,
finner man detta vara att gå för långt.
Men vad som för andra tyckes innebära
bristande respekt för originalverket, är hos
Thiis tvärtom ett uttryck för den
djupaste vördnad för det konstnärliga
värdet såsom sådant, ett värde som enligt
hans mening icke är bundet vid marmorn
eller bronsen utan ligger i idéen och
formen.
Känslan för de konstnärliga värdena
såsom de ädlaste och mest ovanskliga
av alla värden i denna förgängliga
tillvaro har för Jens Thiis blivit till något
av religion. Det är denna sin heliga tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
