- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
299

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hjalmar Branting. Hans betydelse för Sverige i utlandet. Av Fritz Henriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjalmar Branting

pornas väg och med stort tålamod kunde
världen utanför bidraga att påskynda
återgången till det normala. För honom
var förbundspakten ingalunda något in
strument för utförandet av
Versailles-freds-bestämmelser utan ett visserligen
svagt men dock i viss utsträckning
användbart medel att, där, åt förbundet
givits någon funktion, verka försonande,
utjämnande, skipa rättvisa. Han
försummade icke att påpeka, att
förbundspaktens införande i Versailles-traktaten
skedde trots krigs-chauvinisternas på
fredskonferensen sega, energiska
motstånd och att dessa under Wilsons besök
i Förenta Staterna sökte smuggla bort
pakten, vilken återställdes på sin plats
i traktaten endast på grund av Wilsons
orubbliga fordran, förenad med hot om
att annars lämna konferensen. Det var
klart för Wilson, att om pakten icke
kunde genomföras såsom en del av
fredstraktaten, skulle den icke alis kunna
genomföras och att då det tillfälle som
erbjöd sig att efter detta förstörande krig
förverkliga sådana strävanden på ett mera
bindande och därmed löftesrikt sätt än
förut skulle gå förlorat. Gentemot dem
som invände, att det väl varit bäst så,
enär Folkens förbund visade sig
maktlöst i alla viktiga efterkrigsfrågor och i
andra ginge segrarnas ärenden,
exempelvis i fråga om Schlesien, frågade
Branting huruvida i verkligheten något
skulle ha utvecklats gynnsammare i dessa
frågor för de besegrade, om Folkens
förbund icke varit till. Segrarna hade icke
saknat maktmedel att genomföra vad de
önskade; men i de fall där förbundet
kunnat ingripa, hade detta skett till
förmån för dem som voro i behov av
stöd, och därutöver hade förbundets
blotta existens, den kritik som där
gjorde sig hörd, de folkmeningar som
återkastades dit eller spredos därifrån,
utan ringaste tvivel redan utövat mycket

Hjalmar Branting.
Karikatyr av Rolf Roth. i p 2 o.

betydande inflytande på händelsernas
gång.

Det måste bli förbehållet en senare
tid, när dokument bli tillgängliga, att
fullt värdesätta Brantings arbete och
betydelse i Folkens förbund, ett arbete i
vilket han naturligtvis alltid handlade i
fullt samförstånd med regeringen, medan
hans personliga betydelse gick utöver
det mätbara. Ett vittnesbörd om hans
ställning är att han var en av de få
ledande personerna åt vilka
världspressens kring förbundsförsamlingen och
rådsmötena samlade representanter ägnade
sin särskilda uppmärksamhet och vilkas
meningar de sökte erfara och spredo. Det
får vara nog att bland de många övriga
vittnesbörden återge några rader härom
av Christian Lange, som med Branting
deltagit i varje förbundsförsamling.

»Hans ställning i församlingen», skriver han,
»var enastående, och hans inlägg hade alltid
största betydelse. Detta berodde icke i främsta
rummet på hans oratoriska förmåga. Man
beundrade alltid hans vackra tenorstämma, men
hans behandling av främmande språk var svag
och gav icke någon föreställning om hans makt
som talare på det egna språket. Han måste i
allmänhet läsa upp omsorgsfullt förberedda
anföranden. Men styrkan av hans personlighet
gjorde sig alltid gällande, och han blev utan

299

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free