Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De astronomiska monumentaluren. Av Theodor Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De astronomiska m o n u m entaluren
det enda ur å vars tavla finnas alla de
sju cirklar, som beteckna de tolv
solbanorna vid tillfällena för solens inträde
i ett nytt zodiaktecken. Genom detta urs
år 1923 fullbordade återuppresning har
det återfått samtliga sina äldsta
funktioner oförfalskade, och det är det ur,
som bäst av alla visar de äldsta urens
konsekvent genomförda astronomiska
system.
Av uret i Doberans klosterkyrka
finnes blott den tomma urtavlan i behåll.
Allt övrigt är längesedan förstört, och
tiden för detta urs tillkomst är, likaväl
som dess senare historia, okänd.
Uret i Liibecks Mariakyrka har haft
stor likhet med uret i Lund. Det
byggdes 1405 av okänd mästare och blev år
1561 av Mathias van Oss så grundligt
ombyggt, att av det äldsta uret endast
urtavlan och kalendarieomfattningen torde
återstå. Från tiden för nämnda ombyggnad
stammar huvudfigurgruppen: Kristus
hyllad av kejsaren och de sju kurfurstarna,
likasom den massa småfigurer, som pryda
urets sirliga renässanskrön. Urtavlans
astronomiska system blev emellertid
genom en år 1890 avslutad reparation till
ytterlighet vanställt, särskilt genom
insättande av en ny, felaktig zodiakvisare.
Såsom astronomisk tidsangivare har detta
en gång så ståtliga ur därigenom blivit
så gott som fullständigt värdelöst.
Uret i Wismars Mariakyrka byggdes
1582 av okänd mästare, undergick en
större ombyggnad 1784 och har sedan
1848 ej kunnat hållas i gång. Dess
astronomiska system är skäligen svagt
och visar grovt missförstånd bl. a. av
drakvisarens karaktär, i det att draken,
symbolen för månens noder, »caput &
1 För en närmare kännedom om detta
märkliga ur hänvisas till T. Wåhlin: »Horologium
mirabile lundense», Lund 1923, och samme förf:s
arbete »Lunds domkyrkas medeltida ur», 2:dra
uppl., Lund 1924.
Uret i Saint-Jean i Lyon.
cauda draconis», blivit fast anbragt på
själva månvisaren.
Uret på Altstädter Rathaus i Prag
säges allmänt vara byggt år 1419 av
den sachsiske urmakaren ANTON POHL.
Enligt andra till synes säkrare källor
skulle det dock vara byggt först år 1490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
