Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De astronomiska monumentaluren. Av Theodor Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theodor Wåhlin
Uret å Altstädte r Rat haus i
Prag.
dekoration ansluter sig till urets
astro-nomisk-kosmiska karaktär. Flera
medeltida ur hava såsom huvudfigurgrupp
Heliga tre konungars tillbedjan, och alla
de medeltida ur, vilkas äldsta anordning
vi känna, hava haft just denna
figurframställning, vilken är av strängt
kosmisk art, enär de heliga tre konungar
äro symboler för de tre under
medeltiden kända världsdelarna, symboler alltså
för hela jordens krets och därmed för
universum, vars medelpunkt är jorden.
Där på ett medeltida astronomiskt ur
denna grupp saknas, finna vi såsom en
senare gjord tillsats exempelvis Kristus
hyllad av de tolv apostlarna eller av
kejsaren och kurfurstarna, eller såsom
mittfigur kejsaren hyllad av de sju
kurfurstarna, allt framställningar utan
astronomisk eller kosmisk innebörd. Ju längre
tiden led, desto talrikare och desto mer
avvikande från både astronomisk-kosmiska
och religiösa idéer blevo de rörliga
figurgrupperna å de astronomiska uren.
Urtavlans och kalendariets hörnfigurer
äro å de äldre uren de traditionella
symbolerna för de fyra världsväldena och de
fyra världspelarna, bådadera i sin
ordning symboler för de fyra väderstrecken.
Stundom framställas därbredvid bilder av
fyra astronomer. Urtavlans såväl som
kalendariets centrumpunkt, den punkt alltså,
kring vilken stjärnehimlen välver sig, och
kring vilken sol och måne gå sina
banor, karakteriseras i allmänhet såsom
jorden och närmast såsom den punkt på
jorden, för vars tid uret är beräknat.
Sålunda finna vi i Lund, efter förebild
av uret i katedralen i Münster, S.
Laurentius, symbolen för Lunds domkyrka,
för Lund, centrum mundi.
Efter denna orientering vilja vi göra
en rundvandring för att bese några av
de märkligare uren i Europa och göra
då början med uren av det äldre
plani-sfäriesystemet. Hit höra, utom uren i
Lunds domkyrka och Doberans
klosterkyrka, uren i Mariakyrkorna i Lübeck
och Wismar, å rådhuset i Prag samt i
katedralerna i Chartres och Bourges.
Uret i Lunds domkyrka byggdes
omkring år 1380 av okänd mästare. Det
stannade omkring år 1600, förföll sedan
mer och mer och blev år 1837 nedbrutet.
Det är, med undantag av uret i Doberan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
