Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - En Comedia om drottning Kristina av Sverige av Pedro Calderón de la Barca. Av Johan Vising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En Comedia om drottning Kris tin a av Sverige
Här jag lämnar dig min broder
Som en fånge utan skydd.
Se han ligger vid din fot. —
Kasimir knäböjer och säger:
Har jag mera skäl att klaga
Eller mera skäl att tacka?
Ty du ger mig livet, då
Du dig trodde ge mig döden.
Auristella erinrar Kristina om att hon
lovat giva sin hand åt den som förde
Kasimir levande eller död till henne: »Alltså
giv mig din hand». Kristina ger henne
handen, och gracioson Turin utropar: »Vad
vore det här väl för skådespel, om det
skulle sluta med två kvinnors giftermål?»
Auristella fortsätter:
Då din hand nu tillhör mig,
Vilket ej bestrids av någon,
Säger jag: Kom, Kasimir,
Tag den hand, som jag dig bjuder.
Kasimir tvekar och Kristina tvekar, men
slutligen säger Kristina:
Då min stolthet nu till slut
Måste böja sig, så kan,
Lesbia, du stryka ut
Stadgarna om kvinnans frihet.
Vare kvinnan nu som förr
Mannen lydigt undergiven.
Ty i deras hjärta stadgas,
Att, när hat och kärlek strida,
Kärleken är den, som segrar.
Kasimir föreslår, att, för att fira denna
seger, även Auristella och Sigismund räcka
varandra handen.
Med denna dubbelförmälning slutar
pjäsen, en verklig Comedia alltså.
Härmed har jag sökt giva en
föreställning om det huvudsakliga innehållet
i Calderöns drama om Kristina. Jag har
uppehållit mig företrädesvis vid det, som
rör drottningen, som skildrar hennes
karaktär och åtgärder, eller som annars
har ett specifikt svenskt intresse. Däremot
har jag förbigått en del biepisoder, som
än mer skulle hava intrasslat handlingen,
och även det mesta av graciosons infall,
nog så roliga ibland, men väl
skrymmande i utrymmet.
•När Calderon skrivit denna Comedia,
som det kallas i den spanska litteraturen,
är ej säkert bekant. Den första daterade
upplagan är av 1664. Man måste dock
antaga, att Calderon, som var en
katolicismens förhärligare, skrivit sitt drama
om Kristina fore hennes omvändelse till
katolicismen, vilken som bekant skedde
i november 1655. Detta Kristinas steg,
vari de båda spanjorerna Pimentel och
Rebolledo ej hade ringa del, firades ju
i hela den katolska världen som en stor
seger för katolicismen och särskilt i
Spanien som en seger för den spanska
politiken. Detta steg kan då ej gärna hava
varit bekant för Calderon, när han
besjöng Kristinas bragder. Alltså har han
skrivit detta drama före november 1655,
eller åtminstone innan han för sin del
fick kännedom om Kristinas
omvändelse.
A andra sidan kan stycket ej gärna
vara skrivet tidigare än ett par år efter
Kristinas tronbestigning, ty dessförinnan
var hon föga känd utom den närmaste
hovkretsen. Alltså kommer man till en
tidsbestämning mellan 1646 och 1655.
Kanske kan man dock precisera
ytterligare. Jag tror för min del, att Calderon
fått intresse för och underrättelser om
Kristina genom det spanska sändebudet
Pimentel, som vistades i Sverige 1652—
1654. Han var ju en av Kristinas
gunstlingar, och han torde vid sin återkomst
till Madrid hava talat mycket om henne.
Härmed stämmer vad min lärde vän
professor Ramon Menéndez Pidal skriver
till mig: »Före Kristinas abdikation 1654
är det sällan som hon omtalas i Spanien,
ty hennes rykte börjar med det att hon
slog sig ned i Bryssel. Jag har härom
rådfrågat Herr Maura Gamazo,
specialist på den tidens historia, och han
bekräftar, att först från den tiden de fland-
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
