Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Herondas. Första mimen (Kopplerskan). Översättning av Gunnar Valley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
He r ondas
kommer på besök till Koritto, och dennas tjänstflicka blir befalld att sätta fram en stol åt den
främmande, varvid hon får tillrättavisningar för lättja och oduglighet. — Sjunde mimen,
»Skomakaren», handlar om Metros och Korittos besök hos den listige skomakarmästaren Kerdon,
som vältaligt prisar sina varor. Metro, som skaffar Kerdon en kund, får löfte om ett par skor i
ersättning.
Under kejsartiden, då mimen blev allenahärskande på det sceniska området, utvecklades den
reciterade mimen till mimodram. Denna räknade stundom" många agerande, i senare tid även
kvinnor. De förnämsta författarnamnen äro, på grekisk botten Philistion och på latinsk Syrus
och Laberius. Av dessa finnes emellertid intet bevarat. En tydlig föreställning om mimodramen
får man av ett fragment påträffat i en papyr från Oxyrhynchos (2. årh. e. Kr.). Rollerna äro
till antalet tolv. Huvudpersonen är hetären Charition, fånge hos Indiens konung. Dramat handlar
om hennes befrielse genom en broder och dennes medhjälpare, däribland en nioros, en narr.
Redan här möter alltså fullt utbildat det under medeltiden så omtyckta narrmotivet. En tidigare
motsvarighet till moros var parasiten. Till stycket äro fogade regianvisningar, som huvudsakligen
avse klang av cymbaler samt det ljud som djävulen presterar i Faust. Mimdramat har, såsom
en tysk forskare, Hermann Reich, påvisat i sitt omfattande arbete, Der Mimus, utövat ett
ofantligt inflytande på ali senare dramatisk poesi, som icke varit klassiskt orienterad.
Till slut kanske några särskilda ord vore att säga om den nedan tolkade mimen. Gudasyskonen,
som omtalas rad 30, äro Ptolemaios Philadelphos och dennes syster och gemål Arsinoë. Den
utmärkte kungen är Philadelphos’ son och efterträdare, Ptolemaios Energetes (247—222 f. Kr.). ■—
Rad 49 f. är en passus, som givit anledning till rätt mycket spekulationer. Det är benämningen
på den kärlekskranke unge eleganten. »Matalines Gryllos — dotterson till Pataikion» kallas han,
alltså icke vid faderns namn utan vid moderns och mormoderns. Reich anser i sin ovan
omtalade avhandling detta bero på ett slags mimisk ironi. Genom att ånge blott moderns och
mormoderns namn skulle Herondas låta åhörarna förstå, att Gryllos saknade fader på samma sätt
som en slav eller någon av oäkta börd. Historien om hans nobless skulle alltså vara uppdiktad.
Men på ett par andra ställen, där ingen sådan ironi är möjlig, förekommer samma sak. I tredje
mimen heter det, på tal om Kottalos’ bedrifter, att alla hyresgästerna i huset förklara med en
mun, att detta ofog har Metrotimes Kottalos gjort. Och 6,50 talas om en »granne till Myrtaline.
hon som är dotter till Kylaithis» (namn på en kvinna).
På annat håll har man satt ifrågavarande benämning i förbindelse med vissa matriarkaliska
förhållanden, som man ansett råda på Kos (dit mimen torde vara förlagd). Men lika klent stöd
för antagandet av något matriarkat (eller någon metronymitet) som andra argument skänka, på
vilka man åberopat sig, ger Herondas-stället. Parallellen i tredje mimen visar klart och tydligt,
hur man har att fatta saken. I ogenerat samspråk sade man Metrotimes Kottalos, och detta är
icke mera bevisande för matriarkatet på Kos än »Anderssonskans Kalle» är bevisande för
matriarkatet i Stockholm.
I mimens två sista rader är ironien påtaglig. Har man förut trott på Gyllis’ oegennytta, så
underrättas man nu på det mest otvetydiga sätt om den verkliga anledningen till hennes besök.
Myrtale och Sime, som nämnas i näst sista versen, äro hennes protégéer, och Gyllis’ profession
visar sig äga en obehaglig släktskap med den ovan omtalade Battaros’.
[Det för översättningen använda versmåttet är jambisk trimeter, men med en överskjutande
stavelse för att bringa omväxling.]
Metriche: Trakiska, en bultning hörs på dörrn; se efter strax,
om icke någon av vårt folk är här från landet!
Trakiskan: Vern är det?
Gyllis: Jag.
Tr.: Vem då? Är du måhända ängslig
att komma närmre?
G.: Titta hit, här står jag ju!
745~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
