Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Svante Arrhenius. 19/2 1859—2/10 1927. En universell kulturinsats på äktsvensk grund. Av Carl Benedicks. 1. Lärdomens vådor. — Lärdomens gagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svante Arrhenius
■> -tyr-t i* . ... >v<a,
Svante Arr lie ni iis. Litografi av Emil Stumpp.
världen och kan påstås vara moder och
uppfödare till alla andra konster» (jmfr
Arrhenius’ nedanstående, liknande ord!).
Som man av denna korta översikt ser,
överspänna Arrhenius’ forskningar
mycket mellan himmel och jord. Naturligtvis
är det icke vår mening att i ett dylikt
alltomfattande intresse för verkligheten i
alla dess skiftande former ensamt se ett
lantbarnets privilegium; det är snarare
»en geniets företrädesrätt i allmänhet»
(Levertin). Men nog förefaller det som
om Arrhenius från släktleden med
boning på landet och handen om plogen
tagit i arv mycket som är ett stadsbarn
förvägrat.
io. Personligheten.
Svante Arrhenius som personlighet är
så välbekant för de flesta, att orden
knappast behöva bli många.
Särskilt betecknande drag voro •—
(liksom för farbrodern!) ■— personlig
välvilja och livligt intresse för medmänniskor;
en djup fond av humor och en spelande
fantasi, som kunde göra samlivet med
honom till högtidsstunder av burschikos
glädje. Dessa egenskaper gjorde
Arrhenius utomordentligt populär ej blott i
hela Skandinavien utan även utomlands.
Liksom Arrhenius’ dissociationsteori var
en enande faktor nationerna emellan, var
han det även personligen, genom den
intima kontakt i vilken han stod till ali
världens vetenskapsmän på kemins, fysikens,
astronomiens och även medicinens
områden.
Arrhenius hade ett solitt sinne för
ekonomi, visste vad jorden ger och kräver,
bedömde med stor säkerhet vad som
lönar sig — i skilda avseenden. Ättlingen
av generationer lantmän var vidare
morgonfrisk som få stadsbor, uppe om
inte med solen dock ständigt i tid för att
se barnen riktigt i väg till skolan!
Om Arrhenius de allra första åren av
sin vetenskapliga bana led av bristande
uppmuntran, kom ju snart och i ymnighet
erkännande honom till del ■— för mycket
för att här antydas. Det enda för vilket
Svante Arrhenius •— såvitt det är förfat-
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
