Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Skalden Firdausi. Av Heinrich Heine. Översättning av Frida Landsort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hein r i ch He i n e
»Av Firdausi? Vart har han tagit vägen?
Hur har han det?» undrade schahen
förlägen.
»Sen många år har han bott i Tus,
sin födelsestad, i ett torftigt hus
med en trädgårdstäppa, det enda han
har
att leva av nu på gamla dar.»
En stund teg schahen men sade till
slut:
»Gå strax, Unsuri, till mitt stall och
välj ut
ett hundra goda mulor och fem
gånger tio kameler och lasta dem
med allsköns skatter och allt, som
gläder
en människas hjärta: med präktiga
kläder,
med dyrbara möbler och konstrariteter
och allt, vad utsökt husgeråd heter,
av sandelträ och av elfenben
och guld och silver och kostbar sten,
med sirliga bägare, kannor och slikt,
med allt slags pälsverk, sällsynt och rikt,
med mattor, brokader, schalar och
täcken —
och strax, Unsuri, du förstår, på fläcken!
Och glöm inte ali sköns dryck och mat,
konfekt och tårtor och fin suckat
och frukter och bär i sockerlag
och pepparkakor av alla slag.
Och glöm inte heller så viktiga saker
som glänsande vapen, remtyg,
schabraker —
och hästar, tolv, av arabisk adel,
i styrka och snabbhet utan tadel,
och tolv stycken slavar, svarta som kol,
med muskler av järn och senor av stål!
Så snabbt som möjligt beger du dig
till Tus, där du genast — med hälsning
från mig —
ger den karavanen och allt däri
till den store skalden Firdausi». —
Unsuri var sin härskares uppdrag värdig:
på tre dar blev karavanen färdig
med tjänare, packning, djur och allt,
precis som hans höge herre befallt.
Med högröd anförarfana red
Unsuri i spetsen, där tåget skred.
På åttonde dagen skymtade hus
på slätten vid bergets fot. Det var Tus.
Så nådde man lyckligt bestämmelseorten
och tågade in genom västra porten
med buller och bång av trummors
skräll
och jubel och sång och lurars gnäll.
Och lastdjursdrivarna stämde i:
»Allah är Allah!» — ett bedövande
skri.
Men samtidigt drog genom motsatt port
en tyst procession till de dödas ort.
Den kom från ett torftigt hus, och det
var
den döde Firdausi den bar.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
