Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Albrecht Dürer. Till 400-årsminnet av hans död. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albrecht Durer
Den förlorade sonen. Kopparstick. 1498.
got av det otillåtnas hemlighetsfulla
lockelse —• det var icke för intet han gav
sina skönheter dämoner till följe i »De
fyra häxorna» och »Doktorns dröm»
(kopparsticken Bartsch 75 och 76, det
förra med utsatt årtal 1497).
Så kommer plötsligen med ens
Apokalypsen, detta väldiga bildverk som på ett
så omisskänneligt sätt vittnar om inlevelse
i det skakande ämnet att vi tvingas
antaga att mästaren ej blott levat sig in i
det utan verkligen upplevt det. Hela
Dix-rers konstnärsskap har undergått en
stegring, på vilken vi knappast blivit förbe-
redda genom hans föregående verk, som
ligga i linje med Schongauers och den
s. k. Husboksmästarens men ännu sakna
det som vi förnimma såsom det i
väsentlig mening Diirerska -—- streckets
lidelsefulla energi, det flammande i
motsättningarna av svart och vitt, det storvulna och
obundna i kompositionen. Det är
omöjligt att ej beteckna hela denna nya
Dürer-stil som emotionell. Och därmed är det
sagt att den stammar inifrån men icke
framkommit såsom resultat av medvetna
tekniska och formala bemödanden.
Konsthistorikern står då inför ett varför, som
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
