Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Albrecht Dürer. Till 400-årsminnet av hans död. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
han kanske finner det endera förmätet
eller under sin värdighet som exakt
vetenskapsman att söka besvara. Man kan
dock hålla före att det är med försöken
att svara på frågor av denna art, frågor
som gälla det inre skeendet och dess
förborgade men därför icke otydbara
orsakssammanhang, som den verkliga
konstvetenskapen begynner. I det föregående har
svaret redan blivit antytt: I sitt tjugosjätte
år — vid tröskeln mellan ungdomen och
mannaåldern (man kan göra gällande att
det ifrågavarande livsskedet inneburit
detta för hans personliga del) — genomgår
Dürer den etiskt-religiösa kris som för
alltid gör honom till den han är och sätter
sitt brinnande märke i hans själ,
outplånligt och ett med hans jag. Det är denna
kris som givit upphov till Apokalypsens
bilder, och återskenet från dess
världsbrandsvisioner står på hans himmel livet
igenom, om det än stundom bleknar för
den levande dagens solsken. Vi veta icke
om ej Dürer redan i barndomen i det
betryckta hemmet med de många
dödsbäddarna och med grundtonen av allvarsam
fromhet mottagit intryck som omsider,
efter att i åratal ha hållits undanträngda,
fått sin utlösning under den stora
mandomskrisen. Men vi veta att de
katastrofala visionerna och de apokalyptiska
föreställningarna efter den angivna
tidpunkten följt honom på alla hans vägar. De
fasansfulla synerna voro icke en
konstnärsingivelsens lek med det ohyggliga,
men upplevdes och uppfattades som
påtaglig verklighet eller innebördsdigra
varsel. Dürer berättar i sin Gedenkbuch om
»das grösst Wunderwerk das ich ali mein
Tag gesehen hab». »Det skedde år 1503,
då kors föllo ned på många människor,
särskilt på barn mer än på andra. Och
ett kors (som han till yttermera visso
ritade av) föll på Eyrers tjänstepiga, som
satt i Pirkheymers gårdshus. Och hon var
så bedrövad för den skull att hon grät och
jämrade sig. Ty hon fruktade att hon
måste dö.» I förbigående kunna vi lägga
märke till en viss överensstämmelse
mellan denna syn och Apokalvpsbladet med
brytandet av det sjätte inseglet. ..
»Ävenså har jag sett en komet på himlen»,
fortsätter Dürer.
År 1525 vid pingsttiden hade Dürer
under sömnen en syn som han vid
uppvaknandet om morgonen skyndade sig att
återge i färger. »Wie viel grosser Wassern
von Himmel fielen. Und das erst traf
das Erdreich ungefähr 4 Meil von mir
mit einer sölchen Grausamkeit, mit einem
übergrossern Rauchen und Zersprützen,
und ertränket das ganz Land. In solchem
erschrak ich so gar Schwerlich, dass ich
daran erwachet eh dann die andern
Was-ser fielen. Und die Wasser die do fieln
die warn fast gross. Und der fiel etliche
weit, etliche näher, und sie kamen so hoch
herab dass sie im Gedunken gleich
langsam fieln. Aber do das erst Wasser, das
das Erdrich traf, schier herbeikam, do
fiel es mit einer solchen Geschwindigkeit,
Wind und Brausen, dass ich also erschrak,
do ich erwacht, dass mir ali mein
Leich-nam zittret und lang nit reellt zu mit
selbs kam. Gott wende alle Ding zum
besten.»
Man läser detta som ett stycke
Apoka-lyps, säger Wölfflin. Påfallande är i
denna skildring av en ångestväckande
drömsyn det behov och den förmåga att
organisera som är ett för Dürer såsom
konstnär utmärkande drag och som skenbart
kontrasterar mot den styrka med vilken
han upplever det oerhörda. De
Apokalyptiska föreställningarna äro hos Dürer inga
bizarra mardrömmar av ett sinne som har
sin lust i det hemska, såsom hos hans
samtida Hieronymus Bosch. De äga ett
etiskt och religiöst innehåll; domen som
går över världen och skiljer malmen och
slagget, Guds rikes förverkligande. Dürer
har varit gripen av aningen att de yttersta
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
