Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Den kyniske filosofen Krates och hans parodiska dikter. Av Gunnary Valley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kyniske filosofen Kr at es
om de blevo filosofer •— begav han sig till
Athen och slöt sig som lärjunge till
Diogenes. Till medlärjunge fick han en man
vid namn Monimos, en f. d. slav, som
tillhört en bankir i Korint. Monimos hade
för att bli fri och få åhöra Diogenes
låtsat sig vara galen och kastat sin herres
pengar ut på gatan. När han sedan
uppträdde tillsammans med Diogenes och
Krates, befäste han ytterligare sin herres
tro att han var vansinnig.
Den kyniska skolan var grundad av
Sokrates’ lärjunge Antisthenes. Denne
hade tagit fasta på det sokratiska »att
ingenting behöva är något gudomligt», och
detta stegrades till att innebära en
fullkomlig avsägelse av världen, då det
förbands med den tanke, som blev den
grundläggande inom kynismen, att dygden
ensam är nog för lycksalighet. Knappt några
moralfilosofer ha väl i så hög grad som
kynikerna åvägabringat överensstämmelse
mellan lära och liv. Vilken mening man
än har om den kyniska etiken, är det
därför svårt att icke beundra den fasthet och
konsekvens, varmed dess målsmän
strävade att förverkliga sina ideal, och från
den trasiga mantel, som bars av kynismens
främste, skall det alltid utstråla en
sällsam glans.
Diogenes har om sig själv fällt det
anmärkningsvärda uttrycket, att han
»ompräglat värdena» — bilden om värdenas
omvärdering är alltså gammal. Sant är
också, att den av honom företrädda
livsuppfattningen i nästan allt stack av mot
gängse sed. Den kyniske filosofen ägde
intet hem och bildade ej familj. Bekant
är, hur Diogenes tidvis bodde i en tunna;
vad Krates beträffar, sov han om
somrarna i templen och om vintrarna i de
offentliga badhusen. För att späka sig ■— och
askes (= övning) är det namn han själv
ger detta! •—• brukade Diogenes om
sommaren vältra sig i den glödheta sanden
och om vintern omfamna snöbetäckta sta-
tyer, medan Krates sommartid var iförd
en tjock mantel men vintertid tunna
trasor. Det påstås även, att Krates
avsiktligt inlät sig i gräl med stadens gatslinkor
för att vänja sig vid skällsord. Den föda,
kynikerna förtärde, var av enklaste slag;
de nöjde sig med litet bröd, lök och
fikon, som de skaffade sig genom att tigga.
Dock anmärker Diogenes, att man hellre
ger åt vanliga tiggare än åt dem, vartill
han fogar den förklaringen, att
människorna äro beredda på att bli lama och
blinda men icke på att bli filosofer. Lika
enkel som kynikernas föda var deras
dryck, som bestod av vatten. När
Demetrios från Phaleron, Athens duglige
styresman, sände bröd och vin till Krates,
skall denne ha yttrat, att han önskade, att
källorna också gåve bröd. Vin hade han
tydligen ingen användning för.
Kynikerna sågo icke blott sin uppgift
i att själva öva sig i försakelsernas konst;
de ville också befria sina medmänniskor
från lidelsernas och de falska behovens
onda. Överallt uppträdde de därför
förmanande och klandrande och verkande
genom exemplets makt. Särskilt Krates
var outtröttlig i att klandra allt vad han
ansåg som dårskap. Han gick oförskräckt
in i husen och utlade sina läror. Man
kallade honom »Dörröppnaren», men han
var gärna sedd på grund av sin glättiga
humor och ett visst älskvärt behag, som
försonade hans kyniska strävhet. Han
brukade t. o. m. anlitas som medlare i
familjetvister och vann mångas vänskap och
beundran. Det berättas, att den
ovannämnde Demetrios, sedan han blivit
fördriven från Athen och levde under
bekymmersamma förhållanden i Thebe, där
råkat Krates. Demetrios beredde sig på
att bli utsatt för blodigt gyckel, men i
stället visade Krates en sådan mildhet och
vänlighet, att Demetrios efteråt suckat
över sin forna verksamhet, som hindrat
honom från att lära känna en sådan man.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
