Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tessinarnas konst. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessi?iarnas konst
Stockholms slott fore bebyggandet av Helgeandsholmen.
samma plats! Kommentarer behövas ej.
Vilket är vackrast, nu eller då? Det blir
en smaksak, men däremot kan det ej
råda någon tvekan om vilket som är det
nationella och vilket det främmande.
Så stark var likväl icke den romerska
andens makt, att den på en natt kunde
förvandla vår smak. Bakom det tessinska
slottet ligger nämligen en mansålder av
förberedelser. Tanken på ett nytt
kungaresidens värdigt fosterlandets gloire är
jämnårig med svenska stormaktsväldets
uppkomst. Kompromissen, vilken i detta
fall för ovanlighets skull icke blev
liktydig med resultatet, utgör det välbekanta
projektet till norra fasaden av Jean de la
Vallée eller (troligast) Tessin d. ä. från
c: a 1665—1670. Vi beklaga ej, att
omständigheternas inakt sköt fram
ombyggnadsfrågan ytterligare två årtionden.
Hemkommen 1688 efter sin sista, långa
studieresa sätter Tessin d. y. genast igång
med ritningarna till det gamla slottets
ombyggnad. Sverige hade nu nått höjden av
sin maktställning, och fred hade rått i mer
än tio år. Karl XI kunde sålunda med
gott samvete besluta sig för att börja
ombyggnaden med att uppföra den
nuvarande norra slottslängan. I ritningar och skis-
ser kunna vi följa tillkomsten av den
mäktiga fasaden. Åtminstone ett fullständigt
projekt (från 1688?) utarbetades före det
definitiva. Nästan allt är sig, likt som nu,
men vad är det som gör, att över dess ädla
fasad dock vilar en odefinierbar fläkt av
hyreskasern ? Det beror på taket, det enligt
svensk tradition synliga sadeltaket. På ett
genialt sätt borttrollar Tessin med ett par
penndrag detta ofördelaktiga intryck.
Han låter taket falla enbart åt
borggården och sätter balustrer i båda
ytterkanterna; takfallet blir då ingenstädes
synligt. 1690 började arbetet, och 1692, som
den då slagna minnespenningen berättar,
stod den för sin tid enorma längan under
tak, ett jättebygge, vars hastiga
fullföljande kunde ske blott tack vare konungens
personliga ingripande; Tessin berättar
hur den store rikshushållaren varje dag
kom och såg till bygget, ingripande med
uppmuntran eller bestraffning.
Då den norra längan var färdig, visade
slottet, liksom nu, en regelbunden helhet
mot stadens norra delar, men det var blott
en kuliss, ty bakom samlade sig ännu den
gamla borgens pittoreska massa, och det
runda tornet Tre Kronor reste sig över
det hela. Måhända skulle det aldrig blivit
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
