Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Eugène Delacrox. Av Paul Jamot. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pa u l y a m o t
Det finns ingenting melodramatiskt i
Eugène Delacroix’ verk, men det lever ett
drama i hans hjärta. Vi se en man, en
skald, en tänkare, en psykolog, rörd över
allt det han sett av ansträngningar,
misslyckanden, katastrofer, undergång, tårar,
som fyller mänsklighetens historia, och
över den ringa glädjen däri; han
upprepar för sig själv de antika legenderna, i
vilka mänskligheten genom sina skalder
har givit röst åt sina förhoppningar, sina
farhågor, sina önskningar, sina
besvikelser och, trots allt, sitt begär att leva. Våra
konstnärer av i dag tro att det är
tillräckligt att måla de enklaste ämnen,
sådana som livet dagligen mångfaldigar
omkring oss, och att dessa ämnen lika
väl som de berömdaste allegorier kunna
bära upp en stark känsla och en stor stil.
Ar icke Velasquez deras främste
målsman, och ha de icke alltsedan Courbet
verkligen utökat det franska måleriets
skatter med mästerverk efter sin fason?
När allt kommer omkring drömde även
Delacroix själv vid tiden för Blodbadet
på Chios och något senare om att i sitt
måleri göra en hittills osedd och storartad
sammansmältning av Velasquez och
Michel Angelo.
Det är intet tvivel om att det alltid
skall vara tillåtet för en originell
konstnär att återupptaga de stora religiösa,
historiska eller legendariska motiven och
i dem återuppliva, såsom Eugène
Delacroix gjorde det, det poetiska i den
tradition som vittnar om människorasens
uråldrighet och beständighet sådan den är
med alla sina strävanden och prövningar,
samtidigt som han förlänar det den nya
betoning vilken intet äkta konstverk
saknar. Vad annat ha Cézanne och Renoir
gjort med sina badande kvinnor? Och
eftersom den grekiska mytologien är lika
långt från oss som den romantiska
känslosamheten, bevisar oss icke Paul Valéry
att en skald kan vara originell och mo-
dern även om han besjunger Narkissos
eller den yngsta pareen ?
Utstyrseln och grannlåten i den
romantiska bazaren — riddarnas och
trubadurernas rustningar och jackor, Islams
turbaner och yataganer kvävde
medelmåttorna. Men Delacroix bevarar äran av
att ha tagit dessa tomma kläder och hela
denna döda dekor för att av dem skapa
stora episka eller lyriska dikter,
lidelse-mättade, levande genom teckningens och
färgens harmoni.
Under sin resa till Marocko nedkastar
han i sina skissböcker hundratals
blyertsteckningar och akvareller, vilka äga en
beundransvärd friskhet och livlighet. I
dessa ögonblick är han idel öga för det nya
i anblicken. Men hans tavlor i den
orientaliska cykeln äro resultat av lång
eftertanke efter hemkomsten. Han var
orientalist på samma sätt som han var
romantiker, suggererad i viss mån av
omgivningen, men när han en gång står ansikte
mot ansikte med sig själv, målar han en
halvt sedd, halvt drömd orient, som
svarar mot denna anteckning i dagboken:
»Det finns ingenting sant annat än
illusionerna som jag skapar med mitt
måleri ; allt det andra är flygsand.» Det
som, utfört av en annan, blott skulle vara
en pittoresk seen, förhöjd genom
exotismens snabbt förflyktade lockelse, det
inspirerar honom till en tavla som
Kvinnor i Alger, full av natur, poesi och
sanning, vilken kommande släkten skola
betrakta med lika mycken vördnad och
kärlek som Velasquez’ Spinnerskor.
Vad beträffar Barrikaden, är det ingen
överdrift att säga, att man icke känner
någon föregångare till den och att man
ännu icke sett någon efterföljare. Endast
en Goethe, som kunnat måla, skulle ha
varit i stånd att koncipiera och ge liv åt
ett sådant konstverk, där en diktad
allegori på ett så oupplösligt sätt, att den
förefaller oss fullständigt naturlig, går
588
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
