Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Wilhelmson. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ca ri Wilhelmson
Bohuslänsk interiör. iSpj.
Prins Eugens samling.
komposition och uppfattning som
utmärker dem, den inträngande men ändock
återhållna karakteristiken och det osvikligt
säkra valörsinnet. Det är som om
Wilhelmsson burit dessa bilder inom sig
sedan ungdomsåren, och som om de av sig
själva stigit fram och låtit sig gestaltas
till konstverk. Konstnären undviker alla
ämnen som kunde höja tonen från det
alldagliga — begravningen som var ett så
omhuldat tema i åttiotalets
folklivsskildring saknas helt och hållet hos honom.
Likafullt har han en romantisk åder, vilken
dock sällan får tränga till ytan. Vi se den
flöda i den lilla duken »Vid fädernas
gravar» (1897), som konstnären aldrig ville
göra sig av med, i en sak som den lilla
»Undine» i Fürstenbergska galleriet, i
några små nocturner med månsken,
bryggor och båtar. I dessa saker har målaren
ingen användning för de kyliga valörerna,
utan rör sig med en mörk, mättad skala.
Dessa koloristiska böjelser —•
sammanhörande med de romantiska — fingo dock
icke göra sig gällande och medverka till
den vidare utvecklingen av hans konst. En
konstnär har väl i regel flera möjligheter,,
men det är en av dem han måste välja, cn
väg han måste gå. Mot slutet av nittiotalet
utför Wilhelmson en rad porträtt ur sin
närmaste omgivning, moderns, systerns och
hustruns, alla med helfigurer i interiörer.
Genom det större formatet och den starkare
betoningen av lokalfärgerna bilda dessa
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
