Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Wilhelmson. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
vi den tjusning hon och hennes systrar
övat på målaren som på så mången
seglande böhuspojke av hans fränder och
förfäder. Men dessa skönheter te sig
främmande och episodiska, och det är kärva
bondetyper och allvarsamma lantflickor,
karga landskap som utgöra den bästa
delen av skörden från de spanska resorna.
I England, vid Cornwalls kust återfinner
han också framförallt det hemvanda, om
än fiskarbefolkningen där ter sig mera
världsvant obesvärad, mindre tungt
myndig än därhemma.
Konstnären kom aldrig’ utanför den
krets inom vilken han bands av börden
och blodet. Men det kan ej fördöljas att
ban kände en instinktiv dragning till det
rakt motsatta, till högkultiverad mondänitet
och elegans. De verk i vilka han röjer
denna dragning äro hans enda förfelade
— det vore orätt mot honom att tiga med
detta. Lyckligtvis äro de så fåtaliga att
de intet ha att betyda i jämförelse med
allt det andra han skänkt oss med sin
konst. Själv älskade han ofta dessa verk
med den rörande känsla som goda
föräldrar hysa för sina svagaste barn. Som
porträttkonstnär var Wilhelmson bäst
när han fick tränga in i typer som hade
något av hans eget kärnfulla väsen, män
vilkas drag präglats av vilja och arbete,
handens eller tankens, helst bådadera i
förening som hos konstnärskamraterna Carl
Eldh, Christian Eriksson och Nils
Kreuger.
När konstnären bröt upp från Göteborg
lämnade han hos en vän ett par små
förträffliga akvarellskisser till
väggmålningar i en skola, kompositioner som
stannat i utkast då byggnaden ifråga på annat
sätt fick sina dekorationer. Han ville att
de skulle finnas där i fall en liknande
fråga en vacker dag komme upp. Att få
måla stora bilder på väggen, kanske rent av
al fresco direkt på muren, lekte honom
alltid i hågen, och han deltog veterligt i flera
tävlingar om dekorativa uppgifter utan att
röna någon uppmuntran. Omständigheter
och motiv voro väl i regel mindre gunstiga
för honom. Men man kan nog tycka att
det var skada att han ej mera än som
skedde fick tillfälle att pröva sina krafter
som dekoratör. Det skulle väl i vissa fall
varit roligare att ha goda, äkta sedda och
kända bilder ur vår egen tids arbetsliv på
väggarna än flott dekorativa mytologier i
schwungfull tidsstil.
Men i Göteborg kom verkligen
ögonblicket då de gamla skisserna skulle hjälpa
honom till att förverkliga drömmen om att
en gång måla fresko. Landshövding
Oscar von Sydow ville bekosta en
konstnärlig utsmyckning av länsstyrelsens
sessionssal. Mästaren borde här vara given, det
var aldrig tal om någon annan än
Bohuslänsfolkets målare, och ämnena voro
likaledes självklara — bilder från
landskapets arbetsliv, fisket, jordbruket och
sten-huggeriet. Som utföringssätt föreslogs
fresko och förslaget var skönj barligen
välkommet. En sommars och en vinters
ihärdiga förarbeten och så några väl
utnyttjade veckor av sommaren 1927, hans näst
sista. Bland målningarna är det en som
direkt bygger på en av de förut omtalade
skisser som utförts nära nog en mansålder
tidigare, Vinterfisket. Och denna
komposition är utan tvivel den bästa i salen.
Det var en glädje att se konstnären när
han arbetade med dessa fresker. Undan
gick det så att han nästan själv
förvånades. Han hade genomarbetat
kompositionerna i minsta enskildheter på förhand,
han visste hur han ville ha varje streck
och varje yta, och han njöt som ett
lekande barn av den foglighet med vilken
muren medgav honom att uttrycka vad han
ville. Detta stora verk skulle bli hans
testamente till den hembygd vid vilken han
kände sig för alltid knuten.
Sommaren 1928 gav honom föga
tillfälle till arbete i det fria. Han fastställde
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
