Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Från Trajanus’ och Augustus’ romerska prakttorg. Med anledning av en akvarellserie av Ferdinand Boberg. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Boethius
omgiven av biblioteksbyggnader och
Trajanus’ tempel; på denna gård reste sig,
grant målad som all senantik och
medeltida skulptur, Trajanuskolon.nen högt över
helgedomar och hallar. Därmed var det
stora verket färdigt. Hela dalen från forum
romanum till piazza Venezia mellan
Capitolium och Kvirinalen låg öppen, eller
rättare sagt prakttorg fogades till prakttorg
med inbördes förbindelse och gator
utomkring, flaviernas till Nervas, Nervas till
Cæsars och Augustus’, Augustus’ till
Trajanus’. På 300-talet stod ännu allt i sin
glans. Då kom Constantius från
Konstantinopel till Rom, såg med häpnad
monument efter monument men stannade
slutligen bländad inför Trajanus’ forum, dess
»obeskrivliga» prakt, dess gigantiska
konstruktioner, som ingen tid skall efterlikna
—- för att citera en samtida källa.
Sedan följer det ej mindre grandiosa
men tragiskt stora skådespel, då
millionstaden Rom föll i spillror, då — som
Schück sagt — Kampagnan trängde inom
murarna, och jättestaden sjönk samman i
mångmeterd j upa lager över prakttorg och
monument. Medeltiden tog vad den
behövde, och dess hopsmälta roniarfolk inredde
sig bäst det kunde mellan ruinerna. Så
byggde en munkorden på 800-talet in sig
i Augustus’ forum. 1230 fingo de rodiska
riddarna platsen; under renässansen, i
slutet av 1400-talet uppförde deras storprior,
kardinal Marco Barbo, den vackra loggian
(sid. 252), och den gamla ruinen inreddes
också för övrigt i renässansstil med gemak,
väggmålningar och gotiska fönster i
Augustustorgets väldiga omfattningsmur
av kväder med rustikfasad. Renässansens
byggnadsverk gick hårdare än de gångna
barbariska seklen fram över resterna från
Cæsarernas Rom. Kalkugnarna slukade
mer styckad marmorkonst än någonsin
förr till renässansbyggmästarnas tjänst;
typiskt är, att väggarna till Marco Barbos
bygge, vilket nu pietetsfullt bevaras, äro
uppförda av tätt packade marmorsplittror
från Augustustorgets marmorutstyrsel. Än
komma stycken av rika korintiska kapitäl,
än av äggstav och triglyf, än av
kolonnadernas karyatider i dagen på de ställen, där
man utan att skada Barbos bygge kan
ersätta renässansens dyrbara packning med
modernt material. Obarmhärtigt ha
resterna av forums prakt styckats. Men samtidigt
andas till och med tjänarnas med kol
klottrade teckningar och inskrifter på väggarna
renässansens svärmeri för det klassiska!
Hur paradoxal verkar ej på oss denna ofta
mötande motsats mellan hänförelse för en
tid och oförstående inför dess materiella
rester! — På 1700- och 1800-talet bredde
ett kloster utan konstnärliga värden ut sig
över både Mars Ultors tempel och Marco
Barbos eleganta loggia och övriga rika
re-nässanspåbyggen. Inga rodiska
riddarfes-ter, ingen antiksvärmande vitterlek, något
av den dystraste avskildhet och dovt
bönemummel behärskade den gamla ruinen.
Under tiden gingo andra öden fram över
det med Augustus’ forum genom särskilda
byggnader nära förbundna Trajanustorget.
Den stora torgytan täcktes av djupa
jordlager och överbyggdes, som sagt, av täta
kvarter utan inslag av monumental
karaktär, utom i de fall där rester av
kejsartor-gen stucko upp och vittnade om den
forntida prakt som doldes under ett av de
vardagligaste och bråkigaste stycke,na av
senare tiders Rom. Uppe på kvirinalen, ovanför
torgets nordöstra absid, byggdes på 11- och
1200-talen vid via Biberatica, som gatan
(se planen) däruppe kallades, adelshus och
befästningar i de gamla ruinerna. Ett
dylikt medeltida adelspalats med — senare
igenmurad — loggia finnes alltjämt kvar
och frilägges och bevaras nu (sid. 249).
På 1500-talet avritades Trajanus’
nordöstra absid och ruinerna och medeltidshusen
vid via Biberatica av ett par konstnärer1.
1 Cock och Dosio. Avbildning i Schücks
Rom sid. 117.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
