Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Eric von Rosen. Vid 50-årsdagen. Av Rob. E. Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erie von Rosen
Jaktstugan i Rockelstads storskog.
situation har han ofta skapat en
högtidsstund. Jag minns honom en gång, då jag
besökte honom på sjukhuset några dagar
efter det han genomgått en allvarlig
operation. Läkaren kom under besöket in, och
vi kommo att tala om hur svårt det måste
kännas att läggas upp på
operationsbordet i väntan på det osäkra förestående.
Då vände sig Rosen till läkaren. »Gav
doktorn akt på så vacker himmeln lyste
in genom fönstret den stunden? Så
vackra moln har jag visst aldrig sett förut.
Det var en riktig högtidsstund för mig,
då jag låg där och njöt och väntade på
doktorn.»
När Erie von Rosen i dessa dagar på
sin levnadsbana passerar den milstolpe,
som betecknar ett gånget halvsekel, då bör
den dagen ej gå förbi utan en erinran
även på denna plats om den insats, han
gjort i svenskt kulturliv. Det är därför,
som författaren till dessa rader här sökt
taga fram några drag ur hans liv och
gärning, väl kännande sin oförmåga att
tillfyllest belysa alla de sidor som Rosens
mångskiftande verksamhet och intressen
uppvisa. Vid den dagen önska också
otaliga vänner, att hans levnads sol alltid
måtte få lysa från samma strålande
himmel som lyste för honom vid en kritisk
stund i hans liv, och att de moln som
kunna komma att draga fram över
densamma måtte vara så ljusa och sköna, att
de kunna skänka honom samma högtid
som molnen den gången gjorde.
33 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
