Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Lessing pionjären. Av Klara Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klara Jo hans ön
de inget väsentligt avbrott i hans
verksamhet: han studerade i Berlin som i
Wittenberg och producerade i Wittenberg som i
Berlin.
Som Vossische Zeitungs bokanmälare
och som flitig, kanske alltför snabb
översättare beredde han sig nödtorftigt
underlag för det arbete i vilket han satte in sin
stora ambition. Det gällde teatern.
Skriva komedier som uppfördes här och där
var inte nog: denne förmätne pojke sjöd
av hugstort begär att som en modern och
högre Gottsched ånge ny kurs för den
tyska skådebanan. Snarare än rensas behövde
den riktas. Varför behövde den hämta sina
moder från Paris ? Det vore skäl att se lite
närmare på antiken, fransosernas
föregivna mönster, hämta ingivelser från den
brokigt livfulla engelska scenen och ta notis
om italienarnas och spanjorernas
nationella konst. Alla brukbara bidrag till teaterns
teori och historia borde samlas ur
främmande litteraturer till vägledning och
eg-gelse. På ett sådant omfattande och löst
program vågade den tjugoettårige
reformatorn bygga en periodisk publikation,
som han utgav i kompani med en
Leipzigkamrat och som han senare på egen hand
fortsatte med en ny teatertidskrift.
Den blivande Hamburgdramaturgen var
ute och tränade! Ännu teoretiskt
skolbun-den, ännu belastad med övertagna dogmer.
Men ur dessa famlande ivriga studier och
experiment framväxte hans första
fullbordade sorgespel, Miss Sara Sampson, en
sensationell och följddiger uppenbarelse.
Den »borgerliga» tragedi som härmed
infördes i det fursteridna och feodala
Tyskland betydde en väl så djärv politiskt
-litterär nyorientering som den bolsjevikiska
expressionismen halvtannat sekel senare.
I stället för dynastiska tvister, kungliga
olyckor, tronkrävares och statschefers
genljudande dåd i Latium eller Hellas eller
Asien — den tragiska musans
sanktionerade rayon, medan borgerskapet och pö-
beln utlämnades åt komedins mustiga
gyckel — i stället för dessa pompfulla
likbe-gängelser bjöds man att bevittna några
frankt moderna privatpersoners
kärleks-och familjetrassel, upprett medelst gift och
dolk precis som i de allerhögsta kretsarna.
Intimiteten i denna nyupptäckta tragik
tog publiken för bröstet — hic tua res
agi-tnr — och gråten skvalade hejdlöst inför
miss Sara. Jag tänker att Lessing bör
hyllas som grundläggare av den tyska
sentimentalitetens glansperiod. Gubben
Bodmer, litteraturpatriarken i Zürich, träffade
nog rätt när han tjugofem år senare slog
ihop Sara med Werther och Stella som
brottsliga upprivningsmedel. Och likväl
var Lessing ännu mindre känslosam än
Goethe. Denna hans enda spekulation i
tårar och nervkriser betecknar bara en
flyktig fas i hans studiekurs, en anhaltsstation
på vägen till den verkliga Lessingteatern.
Ty nu var han stadd i en stormande
utvecklingsprocess. Efter Miss Sara
Sampson 1755 fick han endast fyra pjäser
färdiga — de fyra där äntligen mästaren
visar sig — men dramatiskt
experimenterande löper rolöst genom hela hans levnad.
Laboratoriearbete kan det snarast kallas,
detta girigt vittspridda samlande av stoff
och motiv till provning av kombinationer,
ifyllning med idéer, inpressning i nya
former. När Lessings dramatiska stärbhus
inventerades uppdök massor av rikt
lovande planer och en del fragmentariska
utarbetningar så suggestiva att man vill
jämra sig över de oberäkneliga
förlusterna. Något av skulden faller på författarens
intellektuella hets, men resten må
tillskrivas en självkritikers lovliga mordiska
grymhet.
Hans förkomna Doktor Faust har man
i alla fall ringa skäl att begråta. Den skulle
ha farit pinsamt illa under den orimliga
måttstock vi hade nödgats anlägga. Nu
kvarstår denna vålnad av ett verk som
äreminne över Lessings banbrytargeni.
486
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
