Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Lessing pionjären. Av Klara Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lessing pio njären
Vilken annan än han skulle mitt i
1750-talet, en dels ortodoxt djävulstroende, dels
matt upplyst epok, ha drömt om att lyfta
en gammal burlesk och svavligt
moraliserande trolldomssägen till karaktärs- och
idédramats nivå! Historien om doktor
Faust höll sig ju alltjämt som
oförbränne-ligt repertoarstycke till de illitteratas
förtjusning och uppbyggelse, och Lessings
vänner undrade leende hur han tänkte bära
sig åt med en så ökänd och förnedrad
figur. Tordes han verkligen låta den
behålla sitt löjliga namn? Hela parterren
skulle givet brista i skratt om den hörde
från scenen en exklamation som »o
Fau-stus, Faustus!» Hos en senare generation
var det bara förnamnet som väckte
anstöt : Goethe döpte om doktorn till
Heinrich, ty tänk om Gretchen hade ropat
»Johann ! Johann!» Det skulle ha låtit som om
hon kallade på kusken.
Först fyra år efter det tidigaste
omnämnandet av vågstycket offentliggjorde
Lessing ett par scener som bihang till en
litteraturartikel; sedan kom ingenting mer
till synes. Vad effekten beträffar förslog
det med ett fåtal skarpslipade
Faustrepli-ker och det oerhörda påståendet att det
gamla spelet om Faust »har en mängd
scener som bara ett shakespearesk! geni
kunnat uttänka». Jo det kunde man kalla
nyheter: Shakespeare ett geni och det
osmakliga trollerispektaklet en sak att ta
på litterärt allvar! Hånskratt upphävdes i
de förstockades läger, men en signal var
blåst vars eko inte förklingade förrän den
vart besvarad.
Ämnet hängde efter Lessing i
årtionden och kanske livet ut. Hur långt han
kom i sitt intermittenta sysslande med det
är okänt, och endast sena referat av ett
par invigda bekanta ger en mager
föreställning om dramats förlopp. Sällsamt nog
var det anlagt som drömspel: inför den
slumrande Faust skulle djävlarna tumla
om med ett himlasänt fantom i hans ske-
pelse. Lessing romantiker och
mysteriediktare! Detta hans ofullgångna försök
att spränga sin egen naturs skrankor
förblir den största syrprisen i hans på
äventyrliga vändningar så rika karriär. Men
det betydelsefullaste och det för all
framtid avgörande draget är detta att Lessing
frälste doktorn från helvetet. Omättligt
forskningsbegär var hans Fausts enda
excess (i hans bröst bodde inte två själar)
och alltså den enda punkt där satan
kunde sätta in sitt anfall, men inför denna
heliga lidelse måste mörksens makter lurade
och flata ge tappt. En trosbekännelse för
Lessing att leva och dö på.
Faustidén låg i den tyska luften sedan
1759, men Lessing fick ruva den i fred
ända tills ett släkte av nya titaner hade
vuxit ur barnskorna. Då begynte det
litterära skvallret glunka om Faustar som
lite varstans var i görningen, och särskilt
gick ett oroande rykte om den fräcke
spolingen Wolfgang Goethe. När äntligen
den Faust som skulle förinta alla
föregående och efterkommande började stiga
fram i dagens ljus blev det suckan och
be-skärmelse bland Lessings överlevande
trogna, och de klagade inbördes: »Vad säger
ni om den oförskämda Faust? Ack om
Lessing hade gjort sin färdig!»
Det nyssnämnda året publicerade
Lessing enaktaren Philotas, det på sitt vis
intressantaste av hans teaterverk. Den
har fallit i skymundan bakom de tre
stora klassiska styckena, ty den saknade
förutsättningar att bilda skola, alltför säreget
präglad som den är av djupsinnig,
svävande, ogripbar ironi. Ja ironisk tragedi
kan den benämnas; rubriken smakar av
tjugonde seklet, och det gör den lilla
pjäsen också.
Kungen av Preussen hade startat ett av
sina berömda preventivkrig, det som
skulle komma att räcka i sju år. Dess
begynnelse upplevde Lessing i Leipzig, dit
förmodligen Berlinleda drivit honom tillba-
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
