Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - På ökenvägar till Sinai. Av Joh. Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På ökenvägar till Sinai
N ab at e i s k inskrift.
helig rysning. Söker man i marken, skall
man ännu hitta skärvor av färgade och
glaserade vaser, skålar och andra föremål,
vilka medförts som votivgåvor åt
gudomen. Huvudgudomligheterna voro Hator,
här kallad »Turkosernas drottning», och
vid hennes sida Sapdu, »Herren till
österns länder». Den förste som berättat om
templet på Serabit är forskningsresanden
Karsten Niebuhr, som besökte platån 1762.
Finlandssvensken Petter Forsskål, som var
en av deltagarna i Niebuhrs expedition,
var icke med då. Han hade av olika skäl
stannat i Egypten. Den som har äran av
platsens vetenskapliga utforskande är
emellertid Flinders Petrie, sotn besökte
Serabit vintern 1906 och har nedlagt sina
forskningsresultat i det stora verket
»Researches in Sinai».
Det är dock något annat än vare sig
Hatortemplet eller hieroglyfinskrifterna
som på senare tid givit Serabit en
förgrundsplats i den lärda forskningen.
Serabit är nämligen fyndplatsen för det
egenartade, ännu outtydda, men mycket
omdebatterade Sinai-alfabetet. Det
påträffades i ett antal inskrifter i sammanhang
med Flinders Petries forskningar och har
visat sig vara den länge saknade
mellanlänken mellan hieroglyf skriften och det
feniciska alfabetet, alla andra verkliga
bokstavsalfabets ursprung och moder.
Sinai-alfabetet var det alfabet, tydligen ett
genuint ljud- eller bokstavsalfabet, det
första i historien, som de semitiska
gruvarbetarna i faraonernas tjänst någon gång
under förra hälften av andra årtusendet f
Kr. begagnade, när de på stenen ville rista
sina meddelanden åt eftervärlden. Vad
de ville säga är ännu en gåta. Att den
en gång kommer att tydas, därom råder
knappast något tvivel. Men villkor härför
är exaktare kopior än hittills varit
tillgängliga. Kanske skall det lyckas den
expedition, som Harvarduniversitetet planerar
för nästa år, att finna nyckeln till gåtan.
Hurusomhelst se vi redan att Sinai en
gång varit skådeplatsen för ett
fredligt-kulturellt möte mellan Egypten och det
semitiska främre Asien, som blivit av
oöverskådlig betydelse för mänskligheten.
Men beröringen mellan Afrika och
Asien via Sinaihalvön var ej blott av fredligt
slag. Här gick den härväg fram, som
förde faraonernas armeer till Palestina och
Syrien och, i motsatt riktning, assyriska,
persiska, syriska erövrarskaror till
Egypten. Här drog på 1400-talet Thotmes III
fram, när han gick att grunda det
egyptiska väldet i Asien, som sedermera
sträckte sig ända till Libanon och Damaskus.
Härigenom gick Ramses II: s härtåg på
503
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
