Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den irländska nationalteatern. Av Walter Starkie. Översättning från författarens manuskript av A. L. W. - Det poetiska dramat - Det realistiska dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Walter Starkie
Yeats och Lady Gregory deltog i
skapandet av den dramatiska traditionen. Jag
syftar på George Russell, vanligen känd
som AE, en man av extraordinär
begåvning : både som skald och nationalekonom
har han gjort allt, vad han vidrört, till guld.
Yeats och Russell i det nya Irland efter
revolutionens dagar likna två ärevördiga ekar,
som välvilligt skaka sina vresiga grenar i
vårens bris. De hava överlevat de dagar,
då det endast tillkom poeter och
drömmare att tala om Irland som nation. Fastän
AE ej har ägnat mycken tid åt
dramatiken, skrev han en gång ett skådespel,
kallat »Deirdre», för den irländska teatern.
Fast det inte har den höga dramatiska
kvalitet som den reviderade versionen av
Yeats’ verk med samma namn, förblir det
en av teaterns pärlor, och det är synd att
det ej spelas oftare. Hela stycket är fyllt
av dessa nyanser och subtiliteter som vi
finna i AE’s poesi. Deirdre är mera
kvinnlig än Yeats’ hjältinna, men hon är
icke en så effektfull gestalt. Hon äger
sådan intuition, att hon känner ödets
annalkande. När hon vandrar med Naisi efter
deras flykt från den starke, oblidkelige
kung Concobar, säger hon, i det hon
pekar på fåglarna, som kretsa över dem:
»Ser du dem icke? De ljusa fåglarna, som
sjöngo vid vår flykt! Se hur de kretsa
omkring oss och sjunga! En sådan
gripande musik! Och deras fjädrar, Naisi!
De äro alla fläckade av karmosinrött —
och de skaka en röd dagg över oss från
sina vingar. Din panna är fläckad av
dropparna.» Hela skådespelet har en
anstrykning av AE’s mysticism, den mysticism
vilken en gång kom honom att som
inledning till en av sina diktsamlingar skriva:
»Jag vet att jag är en ande, och att jag
för längesedan gick bort från mitt från
fäderna ärvda jag till ännu ofullbordade
arbeten; men evigt fylld av hemlängtan,
sände jag dessa sånger hemåt under
vägen.» I detta drama ser poeten visioner, som
bringa honom i släktskap med naturens
gudom. Han diktar i den skymning, där
underliga visioner uppenbara sig såsom de gjorde
för Swedenborg. Han tänker icke så
mycket på Deirdres och Naisis drama som på
någon inre vision, vilken de som blotta
symboler framkalla i hans själ. Med
Yeats’ Deirdre äro vi i det rent poetiska
dramats rike, där mysticismen användes
som konstnärligt element. Musikerna,
vilka spela den grekiska körens roll, berätta
det tidigare händelseförloppet, tills Naisi
och Deirdre återvända till Conchubars hus
och låta ana det öde, som snabbt och
säkert närmar sig. När vi se de mörka
figurerna i bakgrunden känna vi att
någonting olycksbådande kommer att hända, och
vi äro beredda på den stora scenen,
där Naisi blir mördad. Den tragiska
känsla av fruktan, som sänker sig över oss,
hänför sig ej till någon särskild seen, utan
till hela handlingens gång, vilken för oss
blir till en bild av människoödet. Vi
ge-nombävas av fruktan inför tragedien och
vi få en känsla av resultatets moraliska
oundviklighet.
Det realistiska dramat.
Vi ha visat att den irländska teatern
först i själva sitt väsen dominerades av
poesiens ande, vilken, huvudsakligen
genom Yeats’ medverkan, i sig upptog de
rika legenderna och sagorna i keltiskt
folklore. För att studera dessa dramer
måste vi stiga upp i ett elfenbenstorn
långt från vår värld av kött och blod :
okroppsliga fantom fladdra ljudlöst
omkring oss, och all känsla av tid försvinner.
Det är endast naturligt att det måste
uppstå en reaktion mot denna själens teater,
vilken var för subtil och exotisk för vår
moderna värld. Det var oriktigt att tänka,
som många ha gjort, att Irlands diktare
voro nöjda med att drömma i den
keltiska skymningen. Som vi ha visat i Ber-
536
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
