Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Snoilsky och Zachris Topelius. Av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snoilsky och Zachris Topelius
gärningar, och hos vilken aldrig kan
framkallas ett eko, som tyder på ädelmod.»
Två år senare kan Snoilsky emellertid
berätta, att han med sin dikt »Röstsedeln»
gjort ett inlägg i Sveriges försvarsfråga,
som genom riksdagens beslut sedan fick
en relativt lycklig lösning — enligt
Snoilsky under intryck av de faror, som då
från Ryssland tornade sig upp över
Finland.
Diskussionen om den stundande
världsomvälvningen, som bildar ett ledmotiv i
hela denna korrespondens, får sin
avslutning i Topelius’ brev den 29 augusti 1894:
»Jag tror ej på världens undergång 1896,
i vilket fall denna sommar vore, som
höstens färgprakt, en avskedsfest. Icke
heller tror jag*på Sveriges ragnarök. Men väl
känner jag i luften, med historiens
väderkorn, annalkandet av en stor europeisk
kris, i vilken alla folk skola indragas. Må
de då vara beredda, andligen och
lekamligen, ty det blir en järnålder, som vänder
alla aviga sidor utåt. Den eviga freden
kommer ej, förrän ’Gudskunskap betäcker
allt land, som vattnet betäcker havet.’»
Den järnålder de två skalderna anade
ha vi fått uppleva. —•
Emellertid var det icke endast de
politiska förhållandena i Sverige som verkade
nedstämmande på Snoilsky utan också de
litterära. Naturalismens brutalitet var
honom motbjudande, även om han erkände
Strindbergs begåvning. Då sedan
nittiotalets genombrott skedde, bemödade han sig
på många sätt att visa sin uppskattning av
dess skalder, men han kunde dock aldrig
övervinna känslan av att ett svalg skilde
honom från denna generation. Mest
intresserad är han liksom även Topelius
av Heidenstam, och i breven återkommer
han flera gånger till honom. Efter
»Vallfart och Vandringsår» bad Topelius att
få höra Snoilskys mening om dess
författare. Den 8 februari 1889 skriver denne:
»För att nu säga något om de nya vittra
förmågor, som uppträtt, finner jag
Heidenstam verkligt anmärkningsvärd. Det är
stora möjligheter hos honom. Fantasi,
självständig språkbehandling, energisk
plastik — med ett ord, högst ovanligt
herravälde över alla konstens yttre
accessoirer. Stämningen är ofta mindre
tillfredsställande, löper ofta ut i ofruktbar
pessimism eller förhärligande av en blott
sinnlig tillvaro. Han synes vara mycket
produktiv och lovar sålunda en snabb
utveckling. Få se, om han strävar uppåt eller
nedåt. Jag är ännu ej rätt säker därpå.
Djufars visa synes mig vara gripande
skön — det bästa jag läst av honom.» 1
slutet av året återkommer han till honom:
»Vad skall jag säga om vår nya svenska
litteratur? I lyckligaste fall är det blott
vacker form den bjuder på. Endast
Heidenstam har original poetisk begåvning
och är en betydande kolorist i ord.
Det slags livsglädje som han förkunnar
för oss, behagar mig dock icke riktigt —
det är mera nervös överspänning än sund
hälsa däri. Han torde dock kunna
utveckla sig till något helt annat och större.»
Topelius instämmer i att Heidenstams
nyare dikter visa en nervös överspänning,
men tyckes dock fastare övertygad om
hans framtid än Snoilsky: »Jag hoppas
att han skall utgå lugnare och klarare ur
sin nuvarande stormiga ofrid —- där är
mycket som berättigar till ett sådant hopp
och då blir han en väldig brygga över till
20: de seklet.» Med »Hans Alienus» har
Snoilsky svårt att finna sig tillrätta:
»Författaren har en stor och obestridlig talent,
men vad vill han säga med denna
fantastiska, förvirrade bok ? Ack, naturliga känslor,
enkelhet, värme och sanning — när skall
man återfinna dessa egenskaper hos de
’unga’?» Heidenstams »Dikter» 1895
framkalla åter ett uttalande av Snoilsky
(11 juli) : »Genialitet finns där och en
genuin språktalang, som helt och hållet
lever av egna, icke utifrån sammanplockade
615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
