- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioåttonde årgången. 1929 /
633

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Louis Sparre som etsare. Av Gunnar Jungmarker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lo ti i s Sparre som etsare

och avtecknar sig siluettartat mot landskapet
utanför. Etsningen är en omsorgsfull och
detaljerad reproduktion, som redan visar en
viss förmåga av ljusberäkning. —
Konstnären hade dess bättre tydligen inte en tanke
på att söka imitera läromästarens personliga
och djärva manér.

Men senare utförde greve Sparre vid ett
tillfälle ett porträtt av Zorn, och på det
verkar det nästan som om handen letts av en
idéassociation med modellens teknik, ty här
spårar man något av dennes långa, svepande
streckföring. Därigenom står detta porträtt
tämligen isolerat i hans grafiska produktion.

Och dessutom är det påfallande, att inte bara
porträtt utan över huvud taget figursaker
bilda en mindre framskjuten grupp inom
konstnärens grafik än inom hans måleri. Den
omfattar huvudsakligen en rad små
studiehuvuden, utförda i torrnål.

Fantasikompositionerna bland hans
grafiska blad äro också lätt räknade. Nämnas bör
först ett litet dunkelt och i sig själv föga
märkligt blad, som framställer en gammal
eremits vision; jag tror inte att det bara är
ens kännedom om konstnärens förbindelser
med Finland och Axel Gallén-Kallela som
kommer en att här finna en viss finsk
stämning i släkt med den sistnämndes
Kalevala-bilder. Jag känner inte mer än en bild till
som faller inom kategorien
fantasikompositioner, och den förtjänar nämnas därför, att
fantasien här typiskt nog satts i rörelse av
ett motiv som står hans övriga realistiska
och på atmosfärstudium inriktade konst
mycket nära. Bilden framställer nämligen en
pansarkryssare under skottlossning och
tillkom under intryck av tidningarnas
skildringar från rysk-japanska kriget. — Ett skepp
bland rökmoln är ett motiv som alltid lockat
en på det atmosfäriska inställd konstnär —
man behöver blott peka på van de Veides
»Kanonskottet». På den tiden var det en
idyll, liksom ännu när Jacob Wallenberg
skrev: »Ett skepp i sin krutrök är bland de
täckaste prospekter jag sett, synnerligen i
vackert väder, då röken utvidgar sig
småningom i runda, stigande virvlar och gör det
liksom simmande i moln». Nutidsbilden
haten mörkare, bistrare karaktär, där den
sottunga röken från skorstenarna anslår
grundtonen.

Från denna bild är steget som sagt inte
långt till huvudparten av konstnärens
etsningar, vilka skildra landskapsmotiv från

Anita. içii.

skilda världsdelar och vilka alla ha det
gemensamt, att konstnären alltid lagt
huvudvikten på det atmosfäriska och på ljusstudiet.

När man hör, att en konstnär varit mer än
vanligt vagabonderande vid sitt motivval, får
man gärna en misstanke att hans alster
präglas av rotlöshet och ytlighet — bli
»turistkonst». Men härifrån har greve Sparre
vetat rädda sig just genom sitt ärliga och
inträngande naturstudium, som aldrig bygger
bara på ett pittoreskt motiv.

En finsk kustbild, där den mörka
vattenytan piskas av en snål vind, är ett ofta
varierat motiv, som i sin kärvhet roat konstnären
minst lika mycket som mera insmickrande
sydländska. — Därmed är ej sagt, att inte
även av sistnämnda typen finnas utmärkta
blad, fyllda av ett intensivt ljus.

Bland konstnärens bästa etsningar skulle
jag vilja nämna några bilder från inloppet
till New York, sedda från stor höjd, med
den vida, speglande vattenytan effektfullt
»in-terpunkterad» av båtar och skepp. Här har
konstnären av ett och samma motiv enligt
bästa impressionistföredöme gjort flera
studier, där det »endast» är molnformationerna
och ljusflödet som växla.

Jämte mariner ha stadsbilder varit greve

633

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1929/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free