Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nils Gustaf Dalén. Av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gus laf Dalen
rar, vilka utgöra det stora flertalet,
kunna erhålla ett pålitligt
automatiskt belysningssystem, d. v. s. ett
fyrsystem där belysningen vore så
inrättad, att fyren under längre tid
kunde lämnas utan tillsyn.
Med uppfinningen av
acetylène-dissousgas hade framkommit ett
system som innebar vissa möjligheter
härför. På försök installerades 1904
vid Gås fetens fyr, belägen på ett
litet öde skär utanför inloppet till
Ronneby, dissousgas, och ungefär
samtidigt konstruerades och utlades
vid Trädgårdsgrundet söder om
Kalmar en lysboj med dissousgas.
Båda dessa fyrinrättningar
fungerade till belåtenhet. I ett avseende
voro emellertid dessa fyrar de gamla
avgjort underlägsna. Genom en lika
enkel som sinnrik apparat, bestående
av lätta skärmar, som genom värmen
från lampan bringades att rotera
kring lågan, hade man vid
fotogenfyrarna möjlighet att giva varje fyr
sin bestämda ljuskaraktär, skiftande
vitt och färgat sken eller växlande
perioder av ljus och mörker.
Härigenom kunde en sådan fyr lätt
särskiljas från andra närliggande fyrar,
ävensom från andra för den sjöfarande
eventuellt synliga ljus. Försök gjordes att
anbringa dylika »rotatorer» på de nva
dis-sousgasfyrarna, men det misslyckades,
emedan värmen från gaslågan var
otillräcklig för att driva skärmarna runt.
Men vad är »acetylène dissous»?
Acetylen framställd genom kalciumcarbids
behandling med vatten, är en gas löslig i en
vätska som kallas aceton. Vid t. ex.
+ 15° C. och under ett tryck av 10 atm.
löser aceton med lätthet 250 gånger sin egen
eller 100 gånger behållarens volym
acety-lengas, vilken i den mån som trycket
minskas åter avgives i oförändrat skick.
Redan vid 2 atmosfärer kan emellertid acety-
Yttre Stengrunds lysboj.
lengas explodera. Ar gasen löst i aceton
förefinnes ingen större explosionsfara,
förrän vid 20 atm. tryck. För att
före-bvgga denna fara har man utfört
gasbehållare av helsvetsade större eller
mindre stålflaskor och fyllt dem med en
porös massa bildande ett system av
kapillärrör. Denna porösa massa, vars
porositet är ungefär 80 %, fylles sedan
till en del med aceton, varefter acetylenen
inpumpas. Genom en dylik kapillär
hålighet kan en explosion ej fortplanta sig. Om
därför den porösa massan väl fyller
behållaren och alltjämt bibehåller sin
kapillari-tet, har man på detta sätt lyckats utesluta
varje explosions fara. Den av de ursprung-
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
