Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den svenska tidskriftslitteraturen. Några konturer av dess historia. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar Wieselgren
ren till dessa rader under barndområren
haft Lördagsmagasinet till favoritlektyr.
Att i detalj följa den svenska
tidskriftslitteraturens utveckling under mitten och
senare delen av 1800-talet är givetvis en
uppgift, för vars lösande skulle krävas
ett utrymme, vida större än det som här
står till buds. I och med tryckeriteknikens
framsteg och postförbindelsernas
fortgående förbättring växte helt naturligt
intresset för den periodiska litteraturen, både
i vad gäller tidningar och tidskrifter.
Betydelsefull blev också den
portonedsätt-ning för tryckalster, som infördes genom
de kungliga förordningarna av år 1820 och
1824. Ännu rätt länge framåt förblev
intresset dock koncentrerat på tidningarna.
En viktig ny publikation har tiden
emellertid att anteckna, nämligen den av P. E.
Svedbom och Karl Fredrik Bergstedt
utgivna tidskriften Frey, som startades år
1841 och hölls uppe ända till år 1850 —• en
för dåtida förhållanden ej föraktlig
livslängd. Den första årgången inleddes av en
ganska ståtlig prolog, författad av
Bernhard Elis Malmström, i vilken diktaren
framlägger ett allmänt kulturprogram,
präglat av ungdomlig energi och
handlingslust. Men tidskriften kom knappast att
uppfylla de av Malmström givna löftena.
Den utvecklades till och förblev i
huvudsak ett populärvetenskapligt organ av
otvivelaktig vederhäftighet men spelade
icke annat än undantagsvis (så t. ex.
genom Bergstedts Almquistkritik år 1850)
någon mera framträdande roll i den
offentliga diskussionen.
En fortsättning av Frey utgjordes av
Tidskrift för litteratur (1851—52),
redigerad av Bergstedt och Malmström i
förening. Ehuru icke långlivad hann den dock
med att göra sig bemärkt, framför allt
genom Malmströms där publicerade
uppsats Är vår tid poetisk?, i vilken
författaren ville göra gällande, att bristen på
politisk frihet mer än något annat vore att
anre som orsaken till att tiden saknade
poesi av högre värde. Uppsatsen väckte
som nämnt stort uppseende och
framkallade åtskillig polemik, varunder
Malmström ytterligare preciserade och skärpte
sin åskådning. — Denna tidskrift
uppgives ha haft omkring 1,000 prenumeranter,
vilket ansågs som en i Sverige dittills
ouppnådd siffra.
Till i huvudsak samma kategori som
Frey hörde den av Svenska
litteraturföreningen i Uppsala under åren 1833—37
utgivna tidskriften Skandia. Den bär
typisk universitetsprägel och kom väl
knappast heller att läsas mycket utanför de
egentliga universitetskretsarna, fastän ett
av dess främsta syftemål just angavs vara
att öka kontakten mellan högskolornas
forskare och den stora allmänheten. Ännu
skulle det dröja länge innan den lärda
forskningen fann den rätta metoden att
med framgång bringa sina resultat ut i
den allmänna rörelsen.
Karakteristisk för de strömningar, vilka
under 1840-talet dominerade det
sydsvenska universitetet, är tidskriften Studier,
kritiker och notiser (1841—45), som
leddes av Genberg, Reuterdahl och Hagberg.
I filosofiskt hänreende företräder den en
hegeliansk ståndpunkt, som för övrigt
även ger sin prägel åt dess teologiska
bidrag. På det litterära området intar
tidskriften en mot romantiken kritisk
hållning men undviker all häftigare polemik.
Huvudredaktören, K. A. Hagberg, hade
lyckligtvis annat att göra än att inlåta sig
i ofruktbara litterära tvister.
Shakespeare-översättningen, rom skulle bliva hans livs
storverk, hade nämligen redan börjat
sysselsätta honom, och de partier av denna,
som han tid efter annan offentliggjorde i
sin tidskrift, utgöra dennas ojämförligt
värdefullaste skönlitterära bidrag.
Tidens stora politiska tanke,
skandinavismen, var utgångspunkten och
grundvalen för Nordisk Universitetstidskrift,
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
