Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den svenska tidskriftslitteraturen. Några konturer av dess historia. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska t i d s k r i f t s litteraturen
som utgavs under åren 1854—66. Som
symbol för sin inriktning bar dess omslag
en avbildning i träsnitt av studenttågens
gemensamma banér. Häftena utkommo i
Nordens olika universitetsstäder och
redigerades av olika utgivare, alla
akademiska lärare. Som naturligt var fick
tidskriften härav en starkt akademisk prägel.
Bidragen utgjordes huvudsakligen av lärda
avhandlingar, bland vilka många
betydande som exempelvis Lysanders studie över
Lycksalighetens ö och dess tolkare,
Ljunggrens Bellmansessay, Hammerichs
avhandling om Birgitta m. fl. De aktuella
inläggen berörde huvudsakligen akademiska
angelägenheter såsom
disputationsväsendet, vilket behandlades av Hammerich och
C. Y. Sahlin. Händelserna 1864, som ju
överhuvudtaget gåvo skandinavismen
dödsstöten, bidrogo i väsentlig grad till
att tidskriften upphörde.
Den i Fredrika Bremers spår
uppväxande kvinnorörelsen fick sitt speciella
organ i Tidskrift för hemmet (1859—85),
vars ledande ande var Sofie Adlersparre,
f. Leijonhufvud (Esseide). Första häftets
inledande uppsats ger redan genom sin titel,
»Om behovet av intellektuell uppfostran för
kvinnan», en antydan om den riktning
tidskriften ärnade följa. Innehållet är
emellertid ganska skiftande och långt ifrån
ensidigt tendentiöst, vilket bland annat
bevisas därav att organ med så divergerande
åskådningar som Posttidningen och
Aftonbladet gåvo publikationen det mest
odelade erkännande. Aftonbladets uttalande
är t. o. m. en smula chevalereskt. »Själva
anordningen av denna tidskrift», skriver
tidningen, Ȋr gjord med mycken
urskil-ning, de däruti intagna uppsatserna äro
omsorgsfullt valda, och över det hela är
utbredd denna ädla harmoniska anda.
denna nätthet i anordning, som genast
förråder kvinnans hand och kvinnans
takt.» Mer än de flesta samtida
publikationer lade Tidskrift för hemmet an på
omväxling i innehållet. Skönlitteratur,
aktuella uppsatser i politiska och sociala
frågor, bokanmälningar m. m. stodo sida vid
sida med praktiska råd och lärorika
hushållsrön. Tidskriften nedlades omsider 1885
för att ej konkurrera med det året förut
bildade Fredrika Bremer-förbundets nya
organ Dagny.
Efter 1860-talets inbrott kan man
konstatera en snabbt fortgående utveckling av
tidskriftslitteraturen. Den livaktiga
offentliga diskussionen, koncentrerad på de stora
politiska, religiösa och sociala frågorna,
kräver nya organ, och som en konsekvens
härav uppstå tidskrifter i mängd, framför
allt i Stockholm och universitetsstäderna.
Göteborg försvarar emellertid också sin
plats i ledet med en publikation som, om
den också blev alltför kortlivad, dock
genom värdet av de där publicerade bidragen
har stor betydelse, nämligen Simon
Warburgs Svensk månadsskrift (1864), där
bl. a. Viktor Rydberg publicerade sin
berömda studie Medeltidens magi. I Uppsala
startade Carl Rupert Nyblom 1865,
tydligen med Revue des deux mondes som
närmaste förebild, Svensk literaturtidskrift.
där Pontus Wikner och Daniel Klockhoff
medarbetade och där utgivaren själv förde
»den sunda realismens» talan. Denna
tidskrift fortsattes sedermera av Hans
Forssell under namnet Svensk tidskrift för
literatur, politik och ekonomi och blev i denna
gestalt sin periods viktigaste kulturorgan
i Sverige. Under olika redaktörer och med
efter de förändrade tiderna modifierad
uppställning har denna tidskrift, om än
med betydande uppehåll, fortlevat intill
våra dagar.
»Att verka för en livligare samfärdsel
mellan de nord’ska folken i politiskt och
litterärt hänseende» angav professorn vid
Lunds universitet G. K. Hamilton som
huvudsyftet med den publikation han år
1866 började utgiva under titeln Nordisk
tidskrift för politik, ekonomi och littera-
ir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
