Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Eduard Meyer. 1855—1930. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Nachma n son
tids förnämsta insats i den antika historiens
utforskning, utan kanske över huvud taget
den mest lysande prestation, den historiska
vetenskapen har att uppvisa under det
senaste halva århundradet. Verket hör till den
yppersta arten av böcker, till dem som i
det de lösa gamla problem ställa nya.
Hävda forskarens uppgift är att
begripa det skedda såsom vardande, att sätta
sig in i det moment, då det som möter i
historien såsom faktum ännu icke var,
utan först skulle bliva, skulle födas. Men
hävda tecknarens plikt är tillika att
giva läsaren möjlighet att själv pröva och
förstå. Därföre har också författaren till
Geschichte des Altertums — för att nyttja
Lagerbrings av Stavenow framdragna, i
detta fall sällsynt väl passande ord —
känt sig »nödsakad anföra bevisen för
varje paragraf, på det att var och en må vara
i stånd att pröva, om meningen eller
gissningen är sann eller mindre grundad».
Sålunda åtföljes varje paragraf av med
mindre stil tryckta partier, där den
föregående framställningen ingående motiveras
och källställena förtecknas. Huru
omsorgsfullt Meyer dessförinnan sovrat och vägt
sina källor, det visar en följd av
undersökningar, vilka kommit till under förarbetena
till det stora huvudverket. En rad sådana
studier äro samlade i de två banden
For-schungen zur alten Geschichte (1892, 1899)
och i Kleine Schriften sur
Geschichts-theorie und sur wirtschaftlichen und
poli-tischen Geschichte des Altertums (1910,
andra uppl. i två band 1924).
Bland övriga må här nämnas Die
Enste-liung des Judenthums (1896). Ur
densamma vill jag taga fram en detalj. Den rör
frågan om Esra och Nehemia. Äro de i
deras böcker inlagda persiska urkunderna
autentiska eller icke? Teologiska forskare
ha bestritt äktheten. Meyer ville i sin bok
ådagalägga, att de överensstämma med allt
vad vi annars veta om perserriket, dess
institutioner och historia. Ja, han var så sä-
ker på dokumentens äkthet, att han till
motvärn mot den skola, som angrep hans
bevisföring, uttalade: »om en gång
persiska regeringskungörelser i större antal
beskäras oss, så skulle de moment i
Esra-urkunderna, som nu väcka anstöt,
förmodligen fullständigt försvinna». Några år
förgingo, och så fann man vid utgrävningar i
staden Elephantine på Nilön
papyrusurkunder med arameisk skrift, vilka berörde
den judiska församling, som levat där i
femte århundradet före Kristus. Dessa ur
den egyptiska sanden återuppståndna
dokument stämde till innehåll och ordalydelse
med de i Esraboken befintliga urkunderna
ända in i detalj, så att intet tvivel mera
kan bestå om dessas äkthet. Mer än det:
till en del uppträda i Elephantinepapyrerna
samma personligheter som förekomma i de
bibliska berättelserna, så att vi sålunda om
dem, om deras tid nu äga en fullständigt
autentisk, av Gamla Testamentet alldeles
oavhängig kunskap. Man förstår med
vilket välbehag Eduard Meyer 1912 nedskrev
sin lilla bok om Der Papyrusfund von
Elephantine; hans temperamentsfulla
for-skarglädje sprudlar här än starkare än
annars.
Temperamentsfullt och personligt var
alltid Meyers uppträdande, icke minst när
han talade. Jag minnes några
seminarieaftnar i Institut für Altertumskunde i
Berlin, där han behandlade Perikles’
krigspolitik. Jag minnes alldeles särskilt ett
föredrag om utgrävningarna i Assur och
Jeriko, som han för ungefär femton år
tillbaka höll i Archäologische Gesellschaft.
Ämnet var i sig icke särdeles lockande —
ännu kunde man icke i det nyss öppnade
Vorderasiatisches Museum i Berlin
beundra de praktfulla monument, som
Walter Andrae utgrävt i Mesopotamien och
nu återuppbyggt i Berlin — men i Eduard
Meyers spirituella framställning blev dock
det hela direkt fascinerande. Kanske
erinrar sig för övrigt den ene eller andre av
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
