Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Eduard Meyer. 1855—1930. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ed 7i ard Meyer
I se htar-porten från Babylon. O m k r. 5 jo f. Kr.
Vorderasiatisehes Museum, Berlin.
medlemmarna i våra svensk-tyska
föreningar det föredrag, Meyer i december 1923
höll här i Sverige om Das römische
Welt-reich. Det började med en inledande
återblick på Alexander den Stores av döden
stäckta försök att dana en homogen
mänsklighet, det rullade därpå under beständigt
pointerande av de sociala faktorerna och
med direkt angivande eller åtminstone
antydande av moderna paralleller, framför
allt från U. S. A., upp det stora drama,
som omfattar romarväldets uppkomst,
fullkomning och slutliga upplösning.
Icke så få äro de antikhistoriker, som
så småningom lockats över till den nyare
historien. Om den frestelsen aldrig
inställde sig för Eduard Meyer, så berodde
det, som han själv bekänt i sitt förut
berörda inträdestal i Berlinakademien, i
första hand på den väldiga tjusning, som
forntidens historia i och för sig utövade,
men därjämte på hans livliga intresse för
de gamla språkens studium och framför
allt för religionshistoriens problem. Det må
därföre vara tillåtet att här ägna några ord
åt hans sista stora verk: Ursprung und
Anfänge des Christentums (3 band. 1921
—1923). Här tog han sig före »eine der
grössten Aufgaben, die dem
Geschichts-forscher gestelit ist», på samma gång den
uppgift, som alla historiker »bisher mit
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
