- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionde årgången. 1931 /
252

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - De astronomiska observatorierna i Sverige. Av Östen Bergstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Östen Bergstrand

Fot. Stockholmstidningen.

Stockholms nya
observatorium i Saltsjöbaden: De n
stora refraktorskupolen.

cisionspendelur m. m. En omfattande och
förtjänstfull observationsverksamhet
utövades framför allt av Svanbergs
medarbetare och efterträdare Herman Schultz.
Till observatoriets utveckling under de
senaste decennierna skall jag strax
återkomma.

Först på 1860-talet fick Lunds
universitet äntligen sin observatoriefråga löst. På
initiativ av astronomie professorn Axel
Möller uppfördes under åren 1864—67 ett
fullständigt nytt observatorium i Lund.
Det försågs med en refraktor med 24 cm :s
öppning samt något senare med ett stort
meridianinstrument, en s. k.
meridiancirkel. Under det första kvartseklet efter
observatoriets färdigblivande utvecklades här
en ganska livlig observationsverksamhet,
framför allt genom observatorn Nils Dunér,
som här utförde sina arbeten över
dubbelstjärnor och stjärnspektra samt första de-

len av sina berömda undersökningar över
solens rotation1, vilka allmänt räknas
såsom tillhörande den moderna astronomiens
klassiska verk. Av Dunér m. fl. gjordes
även omfattande observationsarbeten med
meridiancirkeln i och för bestämning av
st järnorter.

Dunér kallades 1888 till professor i
Uppsala. Denna händelse bildar, kan man med
ett visst berättigande säga, inledningen till
en ny fas i utvecklingen av den
astronomiska observationsverksamheten i Sverige.
Under 1880-talet hade fotografien på
allvar gjort sitt inträde som hjälpmedel vid
det astronomiska observationsarbetet. Här
är icke platsen att redogöra för innebörden
och betydelsen av denna reform. Vare det
nog sagt att i våra dagar vid så gott som
alla slag av astronomiska undersökningar
de fotografiska metoderna nästan
fullständigt undanträngt de visuella. Detta
betyder i själva verket, att observatoriearbetet
alldeles förändrat karaktär. De allra flesta
astronomiska arbeten nu för tiden utföras,
icke genom iakttagelser direkt på himmeln,
utan genom mikroskopiska mätningar på
fotografiplåtar av respektive
himmelstrakter, tagna med för ändamålet särskilt
konstruerade kameror. Dunér hade redan
tidigt intresserat sig för denna sak, vars
oerhörda betydelse han klart insåg. I Lund
hade han inga möjligheter att införa och
pröva de nya metoderna. Men genom hans
förflyttning till Uppsala blev situationen
en annan.

Redan före Dunérs övertagande av
chefskapet hade den omfattande
meteorologiska observationsverksamheten i Uppsala
överförts på en ny institution, det
meteorologiska observatoriet, och de magnetiska
observationerna hade övertagits av den
fysiska institutionen. Uppsala astronomiska
observatorium kunde sålunda numera
odelat ägna sin verksamhet åt den rent astro-

1 Dessa undersökningar fortsattes senare i
Uppsala efter Dunérs förflyttning dit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1931/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free