Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - De astronomiska observatorierna i Sverige. Av Östen Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De astronomiska observatorier na i S v e r ig e
Fot. A. Malmström.
Stockholms nya observatorium i Saltsjöbaden:
Huvudbyggnaden.
nomiska forskningen och undervisningen.
Med energi tog Dunér itu med en
omläggning av verksamheten efter de nya
linjerna. Han lyckades utverka anslag till en ny
stor dubbelrefraktor av Repsold med ett
visuellt objektiv av 36 cm:s öppning och
ett fotografiskt av 33 cm. Det stora tornet
utvidgades och försågs med en ny vridbar
kupol. Hjälpapparater anskaffades för det
astrofotografiska arbetet. År 1892 var
ombyggnaden färdig. Instrumentutrustningen
har efter Dunérs tid, delvis med hjälp av
enskilda donationer, ytterligare
kompletterats, bl. a. med två nya astrofotografiska
refraktorer, s. k. astrografer, försedda med
Zeiss-objektiv av modern konstruktion,
samt med mätapparater av olika slag för
det fotografiska materialets bearbetning.
Samtidigt har hela
observatorieanläggnin-gen småningom utvecklats i enlighet med
»paviljongsystemet»: av huvudinstrumen-
ten är endast den stora refraktorn
uppställd i det med huvudbyggnaden
sammanhängande tornet; alla de övriga äro
förlagda till fristående
observationspaviljonger med vridbara kupoler.
Genom dessa förbättringar och
utvidgningar hade Uppsala observatorium
utvecklats till det i fråga om möjlighet till
bedrivande av modern astronomisk forskning
främsta i Norden. En ganska omfattande
observationsvterksamhet har också bedrivits
där under de senaste decennierna, i främsta
rummet avseende bestämningar av
stjärn-avstånd, undersökningar av stjärngrupper
och nebulosor, fotometriska och
spektral-analytiska undersökningar m. m. Det
karakteristiska för hela denna
forskningsverksamhet är att den så gott som uteslutande
bedrivits med tillämpande av de
fotografiska metoderna.
Av de många högst väsentliga fördelar,
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
