- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionde årgången. 1931 /
645

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Hembygdens arv. Ett apropå till det nya värmländska nationshuset i Uppsala. Av Gustaf Lizell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hembygdens arv

Tegnèrru m m e t.

het. Värmland har därför ock blivit
memoarernas och släktbrevens förlovade land
ända från de Liljebjörnska
minnesskildringarna genom tre generationer och till
Mårbackas, Ransätersdalens och
Björneborgs publicerade hågkomster under de
sista årtiondena. Och med släktminnenas
starka liv har ock följt den
hemstämningens intensitet, som gärna finnes då
tradition och sägen äro med. Särskilt har ju
hemstämningen —• jularnas eller
somrarnas — från de värmländska bruken med
bruset från ån, skimret av julkalasen och
orgelklangen från brukskyrkan blivit en
den svenska litteraturens allmänna
tillhörighet allt ifrån slutet av förra seklet. En
ny intensitet gav åt de stämningarna
namnet Charlotte Löwenskiöld.

Ett annat drag i det värmländska
lynnet, på sitt sätt besläktat med
släktminnenas och bygdeminnenas stämning och
ändock något för sig, är det naturlyriska,
kärleken till naturen i förening- med för-

mågan att avlyssna den dess stämningar.
Det har levat, det draget, därborta bland
skogarna och bergen i det vackra landet
genom många århundraden — därom
vittnar ej minst rikedomen av sägner med djup
naturmystik, som ännu finnas kvar där —
men det sista århundradets från Värmland
utgångna diktning har särskilt gett ett rikt
uttryck däråt, från Fredrek på Ransätts
visor och de små naturlyriska dikterna med
deras musik, som gjort Geijers namn
nästan lika känt och älskat som hans historia,
och fram till Frödings odödliga
naturskildringar. Det är väl ock det draget som åt
Hesselboms och än mer Fjæstads tavlor
ger deras glans, skimret över sjöns vatten
och skuggan över den ensamme vandrarens
spår i snön, liksom ju allt vad Selma
Lagerlöf berättar om människoöden och det,
som rör sig i själarnas djup, avtecknar sig
mot en bakgrund av lyriskt fattad och
skildrad natur.

Men som så ofta går sida vid sida med

645

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1931/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free