Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Frans G. Bengtsson. Poeten och filosofen. Av Oscar Bjurling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FVans G. Bengtsson
Poeten och filosofen
Av Oscar Bjur lin g
UTIDEN GÖR SIG GÄRNA BRED
över att den mer än andra epoker har sinne
för realiteter. Allting kan uppmätas i skäppor
och mått, orsakerna approximativt beräknas
och verkningarna hypotetiskt förutsägas.
Fantasien, där den finns, tar sig uttryck i
mekaniska finesser, affärstekniska organisationer
och, då den växer sublimast, matematiska
formler. Sagan har rymt till skogs, och
mystiken har hängt sig i upplysningens
lyktstolpe. Vad som icke går att
naturvetenskapligt begripa och statistiskt-logiskt
demonstrera, överlämnas åt sig självt som fantasifoster
av sjukliga hjärnor. I följd därav har
filosoferandet iklätt sig interpretationens
lärdomskåpa, och i digra verk om medeltida
skolastici och urmodiga filosofer smyga sig
de nya tankarna fram bakom intolkningens
blygsamma trotjänargestalt. Och diktningen
tar ofta formen äv personbiografisk
litteratur eller estetiska essayer, kanske för att
tilltala den moderna smaken, som har respekt för
ett framställningssätt och ett ämnesval, som
ha vederhäftighetens och fakticitetens
prägel över sig. På så sätt kan stundom god
konst åstadkommas. I »Diktare och
drömmare» återgav Levertin litterära profiler,
brutna genom ett överkultiverat
konstnärstemperament, och i »Levande dikt» förde
Hallström fram sina varmast omfattade
gestalter, omtolkade för det tidlösa livet på
hågkomstens universella seen av en
förståelse, som kunde se endast det rena och goda
hos karaktärerna.
Med Frans G. Bengtssons »Militärer och
Litteratörer» och »Silversköldarna» gör ett
annat, på sitt vis mera mänskligt släkte sin
entré i de besjungnas krets. Ty denne min-
nesångare har en utpräglad kärlek till de
ärliga naturer, vilka visa sig sådana Vår
Herre har skapat dem —• ibland i en ganska
obskyr tillvarelseform, som poeten och
storskojaren Villon, ibland i en mera löjlig eller
pedantiskt originell skepnad, som Ulysses
Grant eller Stonewall Jackson. Han tycker
om dem, därför att de i ali sin uselhet eller
förryckthet äro trogna sitt innersta och inte
ha skapat av sina jag konventionella klichéer,
som promenera omkring med salongsmässiga
dussinmaner, och själar, söm höra hemma i
de andliga konfektionsmagasinen. Hans hjäl-
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
