Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvte häftet - Tretjakovskij-museet i Moskva. Av Ivan Faludi. Övers. från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivan F a i u d i
V. S ei’o v. Flickan med persikan.
stämningar. Så är hans »Afton vid Volga»
uttrycket för glädjen över den soliga
sommardagen, »Volga» för höstens skönhet.
I slutet på åttiotalet kom det nya
omslaget med den konstnärsgrupp som
samlade sig kring tidskriften »Konstvärlden».
Dessa konstnärer ville icke veta av det
»publicistiska» och »politiska» måleriet, de
föraktade allt som låg utanför ramen för
konstnärsyrket, de voro rädda för att konsten skulle
bli fattig på ämnen och att fackkunskaperna
skulle undanträngas. De sökte stöd i den
västeuropeiska konsten, genomströvade hela
världen för att försäkra sig om nya ämnen och ett
tillräckligt stort verksamhetsfält.
»Konstvärlden» fick en organisator i målaren Alexander
IvANoy, som visade den ryska konsten nya
vägar, ehuru han för det mesta bodde i
utlandet. Han bildar väl övergången
mellan den gamla landskapsskolan och
impressionisterna, vilka han stod ganska nära redan
då ordet »impressionism» ännu var tämligen
okänt, genom sina målningar »Arricis park»
och »Gubbe med badande gossar». Hans
nakna gossgestaltèr äro koloristiskt revolutione-
rande — det finns här inga detaljerade
färgkomplex, ingen ton som icke är syntetisk.
»Konstvärldens» grupp övertog den nva
franska konstens lösenord, fordrade frihet
och individualism. Tidigare var innehållet
av största betydelse för konstverket, nu skulle
varje verk gälla för gott om det blott
skapats konstnärligt, talangfullt, med fackkunskap.
Den mest individuelle och uttrycksfullaste
av konstnärerna är väl M. Vrubelj, som
försökt sig på varje område inom måleriet.
I hans oroliga, egenartat nervöst verkande
målningar, i hans märkliga revolutionära
kolorit ligger redan något av den kommande
Sturm- und Drangperioden. I hans verk
återspeglas tidevarvets oroliga ande,
fam-landets, sökandets ande. Men Vrubeljs
betydelse i den ryska konsten betingas också
genom hans överraskande fantasi, hans
formproblematik. Hans motpol, V. Serov, är en
realistisk färgkonstnär, som med stark ton
och objektiv analys skildrar nittiotalets
samhällsliv. Hans berömdaste tavlor, vilka
samlats i Tretjakovskijmuseet, äro väl
Rimskij-Korsakovs porträtt, »Peter I», »Kvinnan med
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
