Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svensk berättarkonst vid 1800-talets mitt. Av Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk berättarkonst vid 1800-talets mitt
C. J. L. Almquist. Oljemålning av Carl Mazer.
Nordiska Museet.
kiv och hos enskilda spåra upp nya källor,
och därtill gåvan att utnyttja dessa sina fynd
eller andra förbisedda notiser på ett
synnerligen givande sätt. Ett vid första läsningen
skäligen likgiltigt meddelande får i hans hand,
insatt i sitt sammanhang och tolkat till sin
verkliga innebörd en ibland ganska
överraskande betydelse. Förfarandet är så mycket
mer erkännansvärt, som det här sällan leder
till för stark pressning av materialet.
Förf. har blott i förbigående berört sådana
punkter och problem där han accepterar
förut vunna resultat, och en fullständig
framställning av Almquists tidigare skede gör hans
bok icke anspråk på att vara. Men likväl har
den blivit den bästa i sitt slag; den för på
ett förträffligt sätt läsaren in i Almquists
värld. Hela den krets där denne rörde sig
blir ypperligt belyst. Med grundlig lärdom,
med vaken omsikt och med fin psykologisk
blick skildras tidsläget, de särskilda
medlemmarne av kretsen och mästaren själv i deras
mitt. På ett verkligt fängslande sätt göras vi
bekanta med gruppens personer, som
individuellt variera gemensamma tankar och
stämningar.
Särskilt skulle jag vilja som exempel
härpå framhålla det sista kapitlet, om
Värmlandstiden. Först genom Henry Olson har
dennas syfte och innebörd blivit rätt utredda.
Den var ett resultat av Almquists och hans
lärjungars kiliastiska svärmerier, men »det
synes vara fullt medvetet, som han
(Almquist) i sina brev framhåller sin egen nyktra
beräkning som kontrast till lärjungarnes
omogna projekt». De borde, skriver
mästaren, »med höjden av svärmeri (såsom
världen nämner det) förena den svalaste,
lugnaste, precisaste Eftertanke». Huru hängivna alla
voro sin uppgift att reformera människorna
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
