- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
391

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Stockholms teatrar

Signe Kolthoff som Por ti a i S k om ak ar Aiolos (iç2j).

välkommen åter på scenen. Vi vilja höra den
vackra rösten från en gestalt, som kan ge
uttryck åt aristokratiskt, borgerligt och
folkligt personligt värde. De två stycken hon
valde vid sin avskedsföreställning handla om
skådespelarens storhet och ömklighet. Hon
var hjältinnan i båda. Någon yttrade i en
konservativ tidning, att hennes konst icke
alldeles rimmar med demokratiska krav på en
»Volksbühne». Det vore i alla fall synd om
både demokratien och denna Volksbühne, om
så vore fallet, ty åtminstone som något
sevärt förflutet får man väl anse
framställningen av både aristokratisk hållning och
borgerlig ädelhet. I Stefan Zweigs
Komedianten, framförd i en verkligt stiltrogen ram,
en rokokosalong, av John Ericsson, där den
konstnärlige dekorationsmålaren till och med
avbildat de för sydtysk barock så
karakteristiska kakelugnarna, och där man med ett
lustigt och fint infall låtit en tavla med cra-

nachska tyska amoriner pryda och bryta sig
mot det tyska furstliga rokokorummet,
spelade Anders de Wahl med rörande konst
skådespelarens lycka över att kunna gripa. Fru
Kolthoff lyssnade med så många skiftningar,
att hon grep, hon också. En honnör vill man
även komma med för herr Högels riktiga
tyska småfurste och för herr Winges
vippstjärt till kavaljer.

Äkta kvinnlighet fanns hos Sophie Herbot
i Den stora scenen, och en sådan andlig och
kroppslig förfining får man väl ursäkta, även
om den skulle stöta någon med proletärisk
livssyn. Fru Kolthoff hade mycket av denna
förfining. Hon vämjdes åt lögnaktigheten
hos sin make Konrad Herbot, en
skådespelare som tappat bort sig själv i alla
poser och choser och återgiven med kan
man icke säga divinatoriskt snille av herr
Anders de Wahl. Han gav det
barnsliga och förljugna, så att man blev skrämd,

391

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free