- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
661

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Dansk litteraturvetenskap. Av Fredrik Vetterlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dansk litterat 71 r vetenskap

Niels Mö’ller.

verkan gör det, när några korta kinesiska
och japanska dikter framföras i original med
översättningar i originalens ordföljd, vilket
omstörtar alla europeiska begrepp om
språklig och poetisk logik.

Inom mera tillgängliga språkområden äger
Niels Möller själv en beläsenhet som kan
vara ytterst respektabel och emellanåt stegras
till solid lärdom. Med Grekland och Rom
är han tydligen uppvuxen och i —- låt oss säga
den engelska romanlitteraturens
fruktansvärda djungel hittar han som mycket få.
Av-engelsk poesi är han en den finaste
kännare. England får också brorslotten bland de
moderna. Proportioner äro alltid svåra att
bevara — och gynnas England väl mycket, kan
detta ingalunda sägas om exempelvis vår
skandinaviska litteratur, där endast forntiden
framträder med någon bredd. Men
säkerligen har Möller tyckt, att vårt eget göres oss
minst behov i ett arbete som detta.

Även historiska perioder bli stundom
besvärliga att avgränsa och fastställa, och
Möller får kännas vid det. »Renässansen» till
exempel är ju en vag och numera med skäl om-

tvistad benämning, som ingalunda passar in
på allting under 1500- och 1600-talen; så
inte på det stora spanska romantiska
dramat. Men — på andra företeelser passar den,
och en titel måste finnas; Möller överbetonar
den ej. Inom det han kallar »förnuftstiden»,
de fransk-klassiska och nyklassiska skedena,
finns en del irrationella element, »Sturm und
Dräng» och annat. Men trots skillnaden
mellan, låt oss säga Racine och Goethe — stor
klassisk diktning, »brons och marmor»,
skapade ju bägge, klassisk jämvikt och
»förnuft» prägla ju bägge, hur mycket den tyske
diktaren därjämte äger av romantisk och
mystisk innerlighet.

Dylika små olägenheter äro blott skenbara.
Något mera betänklig blir en annan sak.
Inom varje tidsskede efter antiken följes
litteraturen land efter land, så att
Frankrike behandlas för sig, Tyskland för sig
o. s. v. Men under medeltiden hände, att en
viss dominerande diktart uppstod i ett visst
land, t. ex. Frankrike, och därifrån gick
Europa runt. Den som ville överskådligt och
med pedagogisk klarhet betona de europeiska

661

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free