Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Skokloster. Av Åke Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke Staveno tv
mer sjövägen över Mälaren. Då synes den
ståtliga huvudfasaden lång väg där den
ligger inbäddad i grönskan. Den leende
naturen mildrar den nästan fästningslika
arkitekturens stränghet, och man har mera
en känsla av att nalkas en stor svensk
herrgård.
Så var också förr i tiden den naturliga
infarten till Sko. När Carl Gustaf
Wrangel skulle besöka sitt stora bygge, reste
han antingen i båt från Stockholm, eller
åkte han efter häst uppsalavägen till
trakten av Vassunda, varifrån han skeppades
över vattnet. Detta var den snabbaste
förbindelsen, och grevarna Brahe hade t. o. m.
tidvis stall och hästar på denna sida
Skofjärden för att hastigt kunna komma in
till huvudstaden. De nyligen väckta
planerna på f är j förbindelsen över fjärden
ha åter aktualiserat denna gamla
förbindelse, som med ett par mil skulle
förkorta vägen både till Stockholm och
Uppsala.
Trots ångbåtar, bilar och bussar är
Skokloster alltjämt ganska isolerat. För den
relativt tätt befolkade trakten är slottet
fortfarande ett centrum. Det bildar nu som
i forna dagar medelpunkten i en
välbärgad bygd, som i sin tur bär upp
detsamma. Godset, som utom huvudgården består
av ett sjuttiotal mindre utgårdar, utgör den
reella grunden för den storhetsdröm, som
slottet symboliserar. Utan denna fasta
förankring i den uppländska jorden skulle
slottet upphöra att leva och endast verka
museum, vilket vore i hög grad beklagligt.
Samspelet mellan å ena sidan slottet med
samlingar, å andra sidan godset ger en
särskild charme åt Skokloster, som man
inte återfinner på många platser i vårt
land.
För en modern människa förefaller
dock Skokloster som idé fantastiskt. Vad
kan ha förmått Carl Gustaf Wrangel att
mitt i Uppland bygga denna jättebyggnad,
som med sina öppna loggior runt den inre
gården, sina dragiga korridorer och
primitiva uppvärmningsanordningar praktiskt
taget var — och fortfarande är —
obeboelig vintertid.
Valet av platsen motiveras närmast av
att han 1643 ärvt Skokloster efter sin
fader Herman Wrangel, som i sin tur 1610
fått godset i förläning av Carl IX. Det
gamla medeltidshus som denne utökat och
moderniserat kunde knappast tillfredsställa
den unge, bortskämde Carl Gustaf, och
när det nya slottet stod färdigt lät han
t. o. m. bryta ner översta våningen på det
s. k. stenhuset för att det icke i något
avseende skulle rivalisera med slottet eller
skymma utsikten. Då han mätt på ära och
pengar återvände från kriget i Tyskland
behövde han också utlopp för sin
verksamhetslust, han ville manifestera sin makt
och sin rikedom i en praktbyggnad, som
ingen tidigare hade sett maken till i
Sverige. Visserligen bebodde han Wrangelska
palatset i Stockholm, men han behövde
mera plats bl. a. för de stora konst- och
vapensamlingar, som han hopbragt under
krigen i Tyskland, Polen och Danmark.
Något finare kvalitetssinne eller djupare
bildning besatt han ej, och som samlare
och konstmecenat kan han ej på något sätt
jämföras med Magnus Gabriel de la
Gardie. Det märks både på det för sin tid
vräkiga slottet och på den utan allt
omdöme gjorda tavelsamlingen. För
eftervärlden framstår han snarast som den
förste krigsgoulaschen i stor stil.
Enligt Granbergs m. fl. ofta anförda
berättelser påbörjades ritningarna till slottet
av Jean de la Vallée, ändrades och
slutfördes av Nic. Tessin d. ä. 1653.1 Men
1 För närmare upplysningar om slottets
byggnadshistoria och samlingar hänvisas till
Olof Granbergs arbeten »Skoklosters slott och
dess samlingar» Sthlm 1914 (3. uppl.) och
»Skokloster» i Svenska Slott och Herresäten
(1910) samt Wera von Essens »Vägledning»
(1932). Se även en uppsats av A. Hahr i
Tidskr. för konstvetenskap 1921.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
