Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Skokloster. Av Åke Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skokloster
Carl Gustaf Wrangel.
Detalj ur ryttarporträtt av Ehrenstrahl, synligt å bilden sid. 4.
alltid framhålles Wrangel själv såsom den
som givit idén till byggnadens
egendomliga utformning samt att slottet i
Aschaffenburg stått modell. Kanske finns i
slottets format och utsmyckning, t. ex.
entréhallens marmorpelare och de öppna
arkad-gångarna runt gården, vissa reminiscenser
från kontinentens slottsarkitektur. Men
till sin grundplan med hörntorn och fyra
längor omslutande den öppna gården är
väl Skokloster närmast en sentida ättling
av de nordiska Vasaborgarna, och vad
fa-sadindelningen beträffar låter den sig
mycket väl förenas med den äldre Tessinska
slottsarkitekturen. I sin robusta kraft
synes mig slottet som ett klart och typiskt
uttryck för det nyrika Storsverige vid
1600-talets mitt, och inte alis som en
avläggare av tyska eller östeuropeiska
stilströmningar, såsom Hahr gjort gällande.
Här är inte platsen att återigen skildra
byggnadshistorien. Meddelas må blott att
byggnadsarbetet började 1654 och efter
tusen sorger och bedrövelser avslutades
redan fyra år senare. Murteglet brändes
huvudsakligen vid Flottsund, och det
svartglaserade takteglet importerades från
Holland. Murarna, som nu äro vitputsade,
voro från början röda med grått listverk.
Inredningsarbetet pågick under Wrangels
hela livstid -—• han dog 1676 — och hann
ej avslutas före Carl XI :s reduktion. Den
stora kyrksalen och angränsande rum i
den västra längan blevo aldrig slutförda
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
