Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om det nya Rom. Några anteckningar av Folke Arnander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folke Ar nand er
håller, »levat och levat på bekostnad av
det förgångna; varje generation har i viss
mån absorberat och förstört den
föregående generationens arbete; det är ett under
att ännu så många verk från antiken
finnas kvar efter en förstörelse- och
förvandlingsprocess som varat i fjorton
sekel.» Särskilt Sixtus V — den av
Roms herrar som jämte Nero är den
mest levande för det romerska
folkmedvetandet — gav genom sin gatureglering
och platsdekorering Rom den
huvudsakliga prägel staden kom att behålla
intill 1870. I fem år (1585—1590) varade
detta gigantiska ombyggnadsarbete.
Vattenledningar (»Acqua Felice») anlades, nya
förbindelser tillkommo i dittills
obebyggda delar av staden, såsom från Monte
Cavallo till Porta Pia, från S :ta Maria
Mag-giore till Piazza Venezia, från Trinità dei
Monti (dåvarande Via Felice) till
Lateranen. Rom, som alltsedan det gotiska
kriget, då vattenledningarna förstördes, varit
huvudsakligen koncentrerat i gyttriga
kvarter å Marsfältet vid Tibern och i
Leonin-ska staden, fick nu en vidare ram; i själva
verket blev den tillräckligt stor att utan
en sönderbrytning av huvudlinjerna kunna
inrama barockpåvarnas, en Urban VIII :s,
och deras arkitekters — Borromini,
Bernini, Pietro da Cortona — skapelser. Roms
omdekorering under 16- och 1700-talen
med kyrkor och palats, fontäner och torg,
monumentala gatufonder m. m. förbands
också —• särskilt under 1700-talet —
med en territoriell expansion; Piazza di
Spagna samt stadsdelen emellan detta torg
och Piazza Colonna med Via del
Ba-buino, Via della Croce etc., härstamma
från den tiden.
Knappast någon av påvarna efter Sixtus
V och Urban VIII har dock lämnat så
diupa spår efter sig i själva stadsbilden
som Napoleon under de fem år Rom löd
under hans välde. Redan 1802 hade Förste
konsuln anförtrott sin dröm till Canova:
»Je restaurerai Rome»; sju år senare kom
Rom under kejsarens välde, och planen
kunde förverkligas. Napoleon kom
visserligen aldrig att besöka den andra av »les
bonnes villes de 1’Empire», men på hans
order blev Quirinalpalatset — där tidigare
Pius VII fängslats av franska trupper —
år 1811 grundligt omdanat för att
mottaga kejsaren. Arbetets arkitekt blev
Sterne, som kallades till detta »pour
son dévoument à la personne sacrée de
1’Empereur». Och på avstånd ledde
Napoleon personligen, med bistånd särskilt av
Canova, arbetena på stadens förskönande.
En 1811 tillsatt »Commission des
Embel-lissements de Rome», under ledning av
mairen Duca Braschi och prefekten
Tournon, utförde under kort tid ett
omdaningsarbete av bestående värde. Efter Valadiers
anvisningar planlades den nuvarande
Pin-cioparken, som konfiskerades från
Augu-stinermunkarna och något pompöst skulle
kallas »le jar din du Grand César».
Valadier har också äran av Piazza del Popolos
utformning. En annan arkitekt, Perosini,
gjorde förslag till ett gigantiskt palats för
kejsaren, som med Palazzo Venezia som
utgångspunkt skulle nå Colosseum och
innefatta de kejserliga palatsen på
Palati-nen; Forum skulle bliva ett slags borggård
och Aracoelikyrkan kejsarens privata
kapell. Lyckligtvis förverkligades varken
detta förslag eller de många andra
fantastiska projekt, som då sågo dagen; flera av
de mera moderata ha dock senare legat till
grund för ombyggnadsarbetena efter 1870,
såsom exempelvis utvidgningen av Piazza
Venezia genom förflyttning av Palazzo
Venezias »Palazzetto», friläggandet av
Pantheon etc.
Särskilt epokgörande blevo denna
regims insatser på det arkeologiska
området. Under renässansen och barocken
hade minnesmärkena från Roms antika
storhet offrats för andra ideal. Nu, under
Napoleons välde, gjordes de första strä-
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
