Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om det nya Rom. Några anteckningar av Folke Arnander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det nya Rom
vandena i rätt riktning att upptäcka
och bevara de antika monumenten.
Forum Romanum — det dåtida Campo
Vaccino —• blev sålunda föremål för
omfattande arkeologiska undersökningar,
så även trakterna kring Forum
Boa-rium och Basilica Ulpia, särskilt
Tra-janus-kolonnen, för att nu endast nämna
några av de många arbeten, som bildade
grunden för 1800-talets arkeologiska
forskningar i Rom.
Om Roms utseende vid tiden för
general Cadornas intåg 1870 genom Porta Pia
finnas många vittnesmål. Taine tyckte, att
Pio Nonos stad var sale et triste mais
non commune, den var provinsiell, »en
fredlig och poetisk nekropol», och i rätt
så förfallet skick. Att Rom likväl måste
bliva det enade Italiens huvudstad — o
Roma o morte hade Garibaldis lösen
varit —• var uppenbart för de flesta.
»Italien måste», som en av dess stora patrioter
under den epoken, Bettino Ricasoli, »il
Barone di Ferro», skrev i ett ofta citerat
brev i juni 1860 till greve Tor elli, »vara i
Rom, och Rom måste vara i Italien.
Ve-netien bör också vara där, och så
kommer det också småningom att bliva, men
för att andligen skapa Italien behövs Rom,
och Rom skola vi få på ett eller annat sätt.
Italien utan Rom är en död kropp.»
Inkräktarna lära dock ha känt sig
ganska villrådiga inför problemet att anpassa
Rom efter dess förändrade ställning och
nya behov; uppgiften rentav förbryllade
dem. »Det hände», säger Diego Angeli,
den framstående konstkritikern och
kännaren av den eviga staden, »i viss mån den
italienske konungens ministrar detsamma,
som efter stadens intagande och ödesdigra
förstörande genom konnetabeln av
Bourbon hände Karl V, vilken då han
befann sig inför sin slagne motståndare icke
fann något bättre att säga än den djupt
betecknande frasen Summe Pater} in-
dulge victori.» De italienska ministrarna
knäböjde visserligen icke bokstavligen i
Vatikanen, men »de gjorde allt för att bli
förlåtna av påven». Även den yttre
situationen var delikat. Nationen var endast
delvis enad, och flera utländska makter hade
intresse av att åvägabringa status quo ante.
—■ Som sig bör i vanskliga lägen
tillsattes en kommission, som redan inom en
månad avgav ett definitivt projekt, vilket
blev basen för stadsplanerna 18731, 1883
och 190g. Dessa liksom de under 80- och
90-talen producerade förslagen utmärkte
sig i regel för en bristande förståelse för
Roms framtid och för underskattning av
de historiska monumentens värde.
Majoriteten av de styrande föreställde sig, anser
Angeli, att Roms historia slutade med
Konstantin och att den romerska konsten
helt kondenserats i Vatikanpalatsen och
Peterskyrkan. »Myndigheterna saknade
också varje aning» —- som professor
Gio-vannoni skrev för redan 20 år sedan -—
»om vad Rom måste utvecklas till inom en
snar framtid; de insågo icke, att det hade
varit bättre att bevara karaktären hos den
gamla staden med dess märken från
svunna tider och att bereda ett mera
lämpligt och friare område för utvidgning av
det nya Rom.» Endast en av de
dåvarande ministrarna, Quintinus Sella, hade
bredare vyer; viss om att
ockupationen var definitiv, ivrade han för att
placera ett nytt Rom utanför det gamla.
Han genomdrev exempelvis, att det nya
finansministeriet förlades icke i ett
gammalt kloster eller palats utan i en ny
byggnad utanför centrum, nära Porta Pia, en
åtgärd som på den tiden ansågs oerhörd.
Sella lät även till Rom inkalla baron
Haussmann, som under det andra kejsar-
1 1873 års stadsplan, som ägde drag av
storslagenhet, blev, ehuru godkänd av Consiglio
Communale, av finansiella skäl aldrig upphöjd
till lag; under ett decennium genomfördes
ny-byggnadsplanerna efter provisoriska linjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
