Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Norges nye monumentalmaleri. Av Henrik Grevenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Krohg. Del av freske i Sjømannskolen ved Oslo. 1924.
Norges nye monument a lm a l er i
Av Henrik Grevenor
.ED OSLO-UNIVERSITETETS
100 års jubileum i 1911’ blev
utsmykningen av Aulaen besluttet og den blev
fullført i 1915 av Edvard Munch (f. 1863).
Dermed blev det satt et viktig skille og
grunnlaget skapt for det nyere
monumentalmaleri, den egentlige og store
begivenhet i moderne norsk kunst.1
Selvfølgelig kom ikke dette helt
pludselig. Røtterne rekker lengere tilbake. De
har sitt utspring i årene omkring 1900,
dengang reaktionen kom for alvor mot
en moderne illusionistisk malemåte og der
blev reist de første krav om komposition
og dekorativ sammenheng mellem rum og
maleri.
Romantikken og ennu mere realismen
og impressionismen hadde ryddet ut de
siste spor av rumsmykkende, dekorativ
malerkunst i Norge. Denne form for kunst
hadde aldrig, bortset fra middelalderen,
været særlig betydelig i lannet, men den
var ennu levende og frodig i tiden
omkring 1800. Siden blev traditionen brudt.
Det gir oss forklaringen både på de
første års mange vanskeligheter og på det
umiddelbare og rationelle forhold til tidens
krav og dagens liv som det nye maleri så
1 Se Sigurd Höst: Edvard Munchs billeder i universitetets aula i Kristiania. Ord och Bild
1920 sid. 449.
12— Ord och Bild, 4j:e årg. j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
