Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Lot. Av Albert Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albert Henning
du rasar mot dig själv, dig själv du slår,
ty se, ett sorgdok lik kring jorden står
en blodtung rök från Sodom och Gomorra.
Din stämmas buller över världen ekar
och kräver stormynt allt dig underlagt.
Av trots mitt sinne fylles och förakt.
Mitt hjärta slår uti en annan takt
än den du bjuder med din min av makt.
Var droppe i mitt blod dig lydnad nekar.
En väg jag letar genom ökensanden
vid olycksskenet av den vilda branden.
Väl villar stoft och hägringar min blick,
men dock en klarnad stund jag skåda fick
de höga bergens värld vid himlaranden,
där jorden ger oändligheten handen.
En annan lag för människornas väl
än den du gett, står skriven i min själ.
Så yvs och njut intill ditt fall av makten
och vältra fram med dån som katarakten,
allt lägre ned — men vet, att solens bild
först speglar droppen, från kaskaden skild,
och vet, att först när vågen glansklar tiger,
ned i dess famn en stjärnströdd himmel stiger.
Bort går min väg ifrån ditt ökenland
till bergens höga värld, till ensamhetens,
ifrån vars höjd sig vidgar jordens rand,
och där den fröjd, som är gemensamhetens,
är fjällets luft och ej ett moln av sand.
Ren bär en fläkt från denna värld mig bud,
där böjer jag mitt knä, du Tidens Gud,
ej inför dig, men inför evighetens.
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
