Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Kulturhistoria och kulturbilder. En översikt. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T hit r e Ny man
brännvin och oxbringa och hyser en sådan
omtanke om svenska folkets lekamliga
välfärd, inte drar i betänkande att fortsätta
70-talets traditioner i fråga om enkel litterär
kost. Om handelsboden som ortens klubb, om
Kumlaskodon och hemvävnader, om hatt- och
mössmakare, om nål- och skomakare, om
bodkarlar och smeder, om arbetarna vid bruken
och bönderna på slätten, om skolpojkar,
tidningsmän och original i Örebro berättar han
med en glimt i ögat, som försonar med
mycket. Saxons bok hör utan vidare till de roliga.
Serien Hembygdsböckerna, som utgives av
J. A. Lindblads förlag, avser ju inte endast
att orientera läsaren i ett visst områdes
kulturhistoria utan vill ge en såvitt möjligt
allsidig bild av ett landskap, vad beträffar
såväl natur som kultur. Men det
kulturhistoriska blir av naturliga skäl en så väsentlig
beståndsdel i en sådan framställning, att ett
omnämnande av böckerna i detta
sammanhang mer än väl försvarar sin plats. För att
ge en föreställning om seriens plan och
utförande kunna vi välja t. ex. den del som
handlar om Dalsland, och som sammanställts
och till stor del författats av David Skoog
och Konrad Thedin. Om vi förbigå de
versifierade hälsningarna till landskapet, som
tydligen obligatoriskt inleda och avsluta varje
bok, få vi här till en början följa författarna
på en rundtur genom landskapet, som
presenteras i en lyckligt frasfri och från alla
utslag av överdriven lokalpatriotism befriad
form. Författarna taga oss med till de
vackraste utsiktspunkterna, in i kyrkornas
halvdunkel och herrgårdarnas ombonade förmak.
Här och var få vi oss en pratstund med
någon gammal dalslänning, som kan ha en hel
del att berätta om människor och
förhållanden nu och fordom. De viktigaste
kulturhistoriska minnesmärkena passera revy,
medan vi sitta bekvämt instuvade i bilen eller
ombord på båten, som glider fram genom
kanaler och slussar, åar och sjöar i det
ständigt växlande landskapet, och från de
moderna industrianläggningarna i Bengtsfors
och Billingsfors förflyttas vi hastigt och
lustigt till hattflätningens hemort i Ärtemark.
Efter en avdelning, som redogör för de
geologiska processer varur Dalsland framgått,
följer en översikt över dess historia, som
framför allt tar sikte på den kulturhistoriska
utvecklingen och dess spår från
Hästefjords-folkets tid till 1800-talet. »Det gamla
Dalsland i helg och socken» skildrar
huvudsakligen allmogens seder och bruk vid sådd och
skörd, arbete och fest. Där berättas om
dals-ländskt herdeliv, om flottning och kolning,
om marknader och midsommarfirande, jul
och påsk, och i en sista avdelning lämnas
en kort överblick över den nya tidens
inbrott, dess orsaker och verkningar. Utom
med sedvanliga register avslutas boken med
en förteckning över den viktigaste
litteraturen rörande landskapet till tjänst för dem
som vilja tränga vidare i ämnet.
Hembygdsböckerna framträda i en trevlig
yttre form med talrika illustrationer.
Följande landskap ha hittills fått sina
monografier i denna serie: Blekinge, Dalarna,
Dalsland, Gotland, Halland, Medelpad och
Ångermanland i en volym, Norrbotten, Närke,
Skåne, Södermanland, Västerbottens län,
Västergötland och Västmanland, som krävt
icke mindre än två volymer. Bland
författarnamnen kunna nämnas Anna Maria Roos,
Olof Högberg, Sven Kjersén och Nanna
Lundh-Eriksson, vilka borga för den
litterära kvaliteten hos detta verk, vars
betydelse för spridandet av kunskap om och
kärlek till hembygdens och hela vårt lands
natur och kultur kan skattas mycket högt.
• Det torde slutligen böra tilläggas, att
denna översikt över på senare år utkommen
kulturhistorisk litteratur icke vare sig kunnat
göras eller avsetts att bli fullständig. Utom
den långa rad av årsböcker och andra
publikationer från hembygdsföreningar och
kulturhistoriska sällskap av skilda slag, som kunnat
göra anspråk på ett omnämnande, ha ett stort
antal böcker av direkt eller indirekt
kulturhistoriskt intresse sett dagens ljus men av
ena eller andra skälet icke kunnat medtagas
här. Av vad som refererats torde emellertid
med ali önskvärd tydlighet framgå, att det
för närvarande arbetas intensivt på denna
vetenskaps skilda fronter. Svårigheten för
den intresserade kan ofta nog vara att välja
bland de rikt flödande kunskapskällorna. Om
han genom denna hastiga orientering har fått
någon handledning vid sitt val, är vårt mål
nått.
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
