Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - John Bauer. En studie i hans utveckling. Av Harald Schiller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Schiller
Ester Bauer. Teckning. 1909.
prinsesseideal. Den likhet som finnes
mel-Ian Bauers konst och engelsmännen
Rackhams och Dulacs får sin förklaring av att
även dessa senare genomgått en liknande
utveckling. Beröringspunkterna äro för
övrigt icke så djupgående och ha icke
arten av påverkan vad Bauer angår. Det är
till full evidens bevisat, att denne icke
ägde en aning om de engelska
konstnärernas existens, innan hans egen stil var fullt
utbildad. När han sedan av kritiken
beskylldes för att ha »lånat» av
engelsmännen, köpte han reproduktioner av deras
verk för att jämföra dem med sitt eget.
Icke heller med de norska sagotecknarna
har Bauer några större beröringspunkter.
Han är en genuint svensk konstnär,
som såg på naturen med naturälskarens
och konstnärens ögon. Han ägde nästan
vetenskaplig kännedom om denna. Under
sina vandringar kunde han exempelvis
plocka med sig en bit mossa, som han fann
särskilt vacker, för att sedan vid
hemkomsten minutiöst avrita och studera den.
Men hans ibland detaljerade, ofta
miniatyrmässigt utarbetade dukar tyngas
icke av den realistiska impressionismens
barlast; han är aldrig naturalist, utan han
tolkar sina intentioner och syner fritt och
i dekorativt syfte. Den trollskog Bauer så
ofta målat är ingen naturimitation. Den
är både lik och olik den skog, vi känna
till — den är bara mera suggestiv än
denna. Vad konstnären här sökt
framställa är, som någon sagt, en sannare, mera
väsentlig verklighet än den alldagliga
— själens verklighet, inte de fem sinnenas.
Ali god konst lyder samma lag, och inom
litteraturen härskar den ingenstädes så
suveränt som i sagan. Barnets fantasi är
på en gång helt realistisk och svävande i
rymden. Det har sin egen logik.
Sambandet mellan John Bauers konst och sagan
är lika djupt som oupplösligt.
Ett par av de medel konstnären
betjänat sig av vid framställandet av den värld
han älskade falla genast i ögonen. Hans
troll äro inkarnationer av skogsnaturen.
Men de utgöra inga försök till allegorisk
omtolkning. De äro gestaltade av en
konstnär med utpräglad stilkänsla och
outtömlig fantasi, som hämtar sin näring ur
umgänget med naturen. Vad hans förfäder
på mödernet i generationer tyckt sig se i
de stora småländska skogarna, såg
verkligen denne deras ättling med gåvan att
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
