Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Martin Persson Nilsson. Av Ivar Harrie
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar H a r r i e
Martin P. Nilsson — det senast utgivna,
De arkeologiska upptäckterna av 1933.
Boken är nog egentligen avsedd att läsas för
examen: den skall ge begynnande studenter
den sammanfattande översikt över det
arkeologiska arbetsfältet, som faktiskt icke
stått till buds efter Michaelis’ nu
föråldrade handbok, — bl. a. därför att ingen
forskare ägt eller tilltrott sig det
bokstavliga allvetande om arkeologiska detaljer
och historiska sammanhang som uppgiften
kräver. Hos Martin P. Nilsson finns
allvetandet, och i boken tornar det upp sig
till bergmassiv av solid lärdom. Likväl är
det inte något tungt arbete att ta sig fram
genom denna lärdom: med stor säkerhet
löses det svåra kompositionsproblemet, där
den historiska synpunkten alltid måste
kämpa med anordningen efter fyndorter
eller efter upptäckternas tidsföljd. Det
viktiga ärendet har varit att följa steg för
steg hur fornvärlden har stått upp igen,
fått innehåll och kulör och fasta former och
införlivats med nya tiders
allmänmedvetande, där en allt tätare allé av autentiska
monument kommit att resa sig längs
kulturtraditionernas vägar in i det förflutna och
givit nya, säkra hållpunkter åt
mänsklighetens trevande minne. Under denna aspekt
blir arkeologien ett äventyr och en
uppenbarelse. Och glansen räcker till att förgylla
även de sönderslagna oljekrusen från Lindos
på Rhodos.
Martin P. Nilsson blev emellertid icke i
främsta rummet arkeolog i fältet. Det
berodde väl mycket på tillfälligheter och
yttre omständigheter. I och för sig måste
hans praktiska duglighet och
organisationsförmåga, liksom hans skarpögdhet och
envisa grundlighet, vara just vad som
behövs på utgrävningsplatsen; och vid
materialets sovring och bearbetning måste
det finnas behov av just det myckna
han visste från Balingslöv om
livs-och arbetsformerna i skedet före
maskinerna, bland folk nära jorden, med
antika vanor. Nu kom han i stället att
tillgodogöra sig denna sin egnaste utrustning
på ett annat av de nya forskningsområden
som inneslötos i begreppet Altertumskunde:
från och med doktorsavhandlingen är
Martin P. Nilssons intresse framför allt
inriktat på fornvärldens
gudomsföreställningar och gudstjänstformer. För den gamla
humanismen hade det förkristna Hellas
och Rom ännu varit »den hedniska världen»
par excellence: man hade knappast ens
räknat med att den kunde haft genuina
religiösa livsyttringar. Varken romantikens
symboliska tolkning av myter och
mysterier som förklädd metafysik eller den
Max-Müllerska skolans bemödanden att
konstruera ett stamträd av indoeuropeiska
religioner liksom av indoeuropeiska språk,
med roten i en arisk ljus- och
himlakroppsdyrkan, hade på allvar förmått rubba
kristenhetens hävdvunna föreställningar om
de övervunna gudalärorna:
Da ihr noch die schöne Welt regieret,
an der Freude leichtem Gängelband
selige Geschlechter noch geführet,
schöne Wesen aus dem Fabelland —
ach, da euer Wonnedienst noch glänzte,
wie ganz änders, änders war es da!
Da man deine Tempel noch bekränzte,
Venus Amathusia!
Under Martin P. Nilssons läroår kom
omslaget. Det var då som en högflod av
synpunkter, hugskott och
jämförelsematerial vällde in över ali humanistisk
vetenskap från den ungdomligt fräscha och
övermodiga komparativa religionshistorien.
Själv är han ungefär jämnårig med Torgny
Segerstedt; till närmast föregående släktled
hörde Nathan Söderblom och Edvard
Lehmann. De unga i detta skede, då det var
en lust att leva för klassiska filologer, gingo
ännu med alldeles färska intryck från
Hermann Usener, Erwin Rohde och James
Frazer; och bakom dem stodo ännu andra
profeter, Mannhardt, Tylor, Andrew Lang ..
Det var olikartade lärofäder, och delvis
336
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
