Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Ett nyfunnet Kristinaporträtt. Av Karl Erik Steneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Erik Steneberg
framkomma, en förmodan som styrkes vid
ett studium av Margareta Brahes papper;
en samtida förteckning upptar nämligen
bland de målningar, som 1661 nerpackades
i Stockholm för att medfölja till
Tyskland, ännu en del viktiga porträtt utöver
de återfunna.
Under en studieresa i Tyskland på
försommaren 1932 var det givetvis med en
viss förväntan som undertecknad i
Fleet-woods fotspår styrde färden till slottet
Romrod, där de flesta dukarna förvaras.
Deras pietetsfulle vårdare, hovmarskalken
greve Hardenberg, i likhet med deras
ägare storhertigen av Hessen själv en
intresserad konstkännare, hade med stort
tillmötesgående underlättat mitt besök, vilket
även oavsett studieintresset blev en
minnesvärd upplevelse. Genom det grönaste av
Tysklands landskap gick resan till Romrod.
Slottet, beläget invid en pittoresk gammal
by, visade detaljer av romansk och gotisk
arkitektur samt i sitt inre oanade
konstskatter, och i arvhertigen och hans unga
maka fick jag de mest initierade ciceroner,
som icke lämnade någon enda vrå
bortglömd. Och i ett avsides liggande rum
väntade en överraskning av angenämaste slag.
Den ena väggen dominerades här av ett
vackert helfigursporträtt av obekant ung
dam, vilket med hjälp av minnesbilder
kunde identifieras som drottning Kristina
av Sverige.
Det porträtt som på så vis, troligen
efter århundradens inkognito, återfått heder
och värdighet —• det blev senare på
utställningen i Kassel samma år mera
allmänt känt — kan anses vara ett så
mycket mera välkommet bidrag till
drottningens ikonografi som det inte upprepar
någon av de mycket spridda Beck- och
Bour-dontyperna från åren kring kröningen.
Dess för oss ganska enastående värde —
orsaken till att vi här ta utrymmet i
anspråk för en presentation — består i att
det är den förnämsta bevarade framställ-
ningen av Kristina som helt ung, och att
det är ett unikum. Det kan nämligen med
säkerhet anses för ett original, då däremot
de två höftbilder av liknande typ, som
tidigare äro kända (i Strängnäs’ läroverk
och Nordiska museet, den senare daterad
1643), äro kopior, vilkas främsta betydelse
består i att de stödja identifieringen.
Visserligen når originalbilden ingalunda några
alphöjder av skildringskonst, och säkert är
den genom modelleringens nyktra
saklighet och en viss omålerisk torka i
detaljerna fjärran från ali bestickande elegans —
men just genom sin lugna vederhäftighet
och sin intima och samtidigt frasfritt
representativa prägel förmår den vinna ens
sympati. Blek och blond framträder den
unga drottningen i en spetsprydd dräkt av
guldbrokad, vars starkt förlängda
kjolparti släpar mot golvet. Mot stenrutornas
kalla svart och vitt kontrasterar
borddukens och draperiets brunröda sammet. Till
kompositionen ett typiskt Vasatidsporträtt,
torde detta vara ett av de sista mera
be-aktansvärda exemplen på den vertikalt
hållna helfigursstilen med dess nu
80-åriga tradition; ty med den något senare
till hovet knutne David Beck blir det van
Dyckska diagonalschemat, gärna i
knä-bildsformat, tongivande för
paradporträttet.
Tiden för Romrodbildens tillkomst kan
med hjälp av nämnda kopia från 1643
samt närstående stick, medaljer och mynt
— varvid man måste beakta att
dräktmodet på alla dessa ligger några år tidigare
samt att årtalen på dylika
andrahands-porträtt icke ge någon fullt säker
date-ringsgrund — ungefär bestämmas till
1640-talets första hälft. Dess upphovsman
är man hänvisad till att uppsöka i
hovräkenskaperna, ehuru givetvis inte detta
exemplar, utfört för en enskild beställare,
kan tänkas bokfört därstädes. Dessa
räkenskaper från Kristinas hov vid 1640-talets
början vittna om ett nyväckt konstintresse
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>