Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De nationella dragen i den flamländska konsten. Av Leo van Puyvelde. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leo van Ptiyvelde
Pieter Bru ege l d. ä. De blinda.
Museo Nazionale i Napoli.
tavlan det dekorativa måleriets stil. De
arkitektoniska utsmyckningarna och
förgyllningen krävde därtill skulptur och
guldsmedskonst. Flamländarna skapade
tavlan såsom sådan.
Först i miniatyrerna — de som målades
för prinsarna av huset Valois — sedan på
pannåerna komponerade de målningar
med en enhet i konception och
utförande så fullkomlig att man där kan skåda
morgongryningen till målarkonstens
utveckling, sådan ända till våra dagar
impressionister och expressionister uppfatta
denna konst.
Tidigare och bättre än andra länders
konstnärer förstodo flamländarna att sätta
in människan i hennes miljö, i rapport
med de verkligheter som omgiva henne
och betinga hennes yttre varelse, i rapport
med ljuset och luften omkring henne.
Fjortonhundratalets italienare nådde med
sin resonerande och sökande ande steg
för steg till den realistiska
framställningen, till den visuella förståelsen av
människogestalten, till kunskap om komposition
och perspektiv. De flamländska målarna
under samma sekel lärde sig allt detta nya
nästan av instinkt, av intuition. Vad mera
är, de anade förekomsten av den optiska
lagen: att färgen växlar alltefter
materialet i det föremål som skall
framställas, efter belysningsgraden, efter de
omgivande färgerna, och likaledes att
tydligheten i form och färg minskas med
avståndet. Och slutligen skapade de alla de
skilda genrer som sedan dess alltjämt leva
kvar: porträttet, gruppen, landskapet,
marinen, stilleben, genremålning och
historiemålning. Jag skall icke gå så långt att
jag säger att redan Jan van Eyck
kommit fram till ett fulländat konstnärligt
återgivande av föremålen i en rymd och
under en vinkel som bestämmes av ljuset.
De lösningar han funnit, hur geniala de
än må vara, äro ingalunda definitiva. Men
han gav tillräckliga anvisningar för att
man med utgångspunkt från honom skulle
kunna koncipiera en tavlas måleriska
enhet baserad på valören. Denna enhet är
i målarkonsten den moderna tidens stora
erövring: allt sedan van Eyck har man
kunnat se och framställa varje sak i exakt
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
