Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenskarna som kolonisatörer. Ett stycke svensk kulturhistoria. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sv en skarna som kolonisatörer
Louis De Geer. Kopparstick av Jeremias Falck
efter målning av David Beck. 164.9.
Holländarna hade visserligen även här
tidigare ägt en koloni men genom någon tvist
med negerkonungen blivit bortjagade, så
att ingen vit man fanns där vid
svenskarnas ditkomst. Dessa träffade nu avtal med
landets infödde härskare om inköp av ett
område, köpesumman erlades i guld, och
den nya besittningen invigdes med trumeld
och kanonsalut. Därefter skred man till
uppbyggandet av tre fästen och ett par
faktorier.
Klimatet var ytterst osunt, men naturen
skildrades som utomordentligt yppig och
vacker. Produkterna voro guldsand,
elfenben, palmolja, peppar, färgträd och
sköldpadd. I våra dagar är Cape Coast Castle en
stad med 15 000 invånare, starkt befäst
och huvudorten i Brittiska Västafrika.
Efter allt att döma hade svenskarna valt
den bästa platsen för sin koloni. Dess
förste guvernör blev tysken Henrik Carloff,
som genom energi och duglighet vunnit
Louis De Geers förtroende, ett förtroende
som han senare på ett grundligt sätt skulle
svika. Med infödingarna kommo svenskarna
snart på bästa fot. Liksom indianerna
föredrogo negrerna svenskarna framför alla
andra nationer med vilka de kommit i
beröring. Den gamla svenska hederligheten
var i kampen mot holländare,
engelsmän och andra civiliserade nationer en
tvivelaktig fördel, men hos naturfolken
vann den den uppskattning som den var
värd.
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
