Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Ivan Gustave Aguéli. Ett sällsamt svenskt konstnärsöde. Av Marita Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ma rita Lin dg r e n
den säregna och förfinade konst, som
växte fram ur hans rotlösa bohëmetillvaro,
måste vi först låta hans liv passera revy,
så som brev och vänners hågkomster
teckna det.
John Gustaf Agelii — som hans namn
egentligen lydde —■ föddes den 24 maj
1869 i ett burget veterinärshem i Sala.
Redan som liten pys hade han i färg och
penslar de käraste leksakerna. Efter
skolgång i Sala, Västerås och Falun skickades
han år 1886 till Visby läroverk. Här växer
hos ynglingen beslutet att ägna sig åt
måleri, och trots faderns hot och moderns
böner kunde John Gustaf icke förmås att
göra annat än driva omkring med sina
målargrejor. »Låt mig bli konstnär, annars
dör jag», skriver han hem. Den
självständighet och det stridbara humör, som var så
utpräglat hos den vuxne, fanns redan hos
den unge. Han drog sig nödtorftigt fram
några år i Visby, målade och slet ont. Men
1889 träffar Karl Nordström av en slump
på målarynglingen. Denne vill icke visa
några prov på sin konstnärliga förmåga,
men utger sig för enbart estet, med
avsikt icke att skapa, men väl skriva om
konst. Konstfilosofen och teoretikern hos
Aguéli var tidigt vaken. Senare visar han
dock Nordström sina Visbyskisser. I dessa
första studier kom, enligt Nordström,
samma samlade helhetssyn och framför
allt samma koloristiska anslag fram, som
i hans senare alstring skulle nå en sådan
höjd. Här var ämne till en god målare. Till
Paris skulle han. Och med litet slantar på
fickan beger sig John Gustaf år 1890 av
till konstnärernas förlovade stad. Hans
kosmopolitexistens och oroliga
kringflackande börjar.
Paris 1890! Mitt in i händelsernas
centrum kastas nu den unge Aguéli.
Impressionismens svallvågor svepte förbi, ur
bränningsdånet reste sig några fasta punkter,
Cézanne, Gauguin, van Gogh; en modern
konsts födslostund nalkades. Den oändliga
inre friheten proklamerades, inom konsten
bär den expressionismens frö inom sig,
symbolism och mysticism dränka
naturalismens dagsljus i idel
skymningsstämningar, anarkism, exotism och naturromantik
äro följder härav. I denna brusande miljö
får Aguéli, som nu i en period av
Dosto-jevski-beundran ändrar namnet John till
Ivan och förfranskar de övriga, sina
konturer. Det första året målar han inte, han
ser, beundrar och lär.
År 1892 är han tillbaka i Visby. Nu
löser den älskade naturen här, med sina
stora linjer, ut hans konst. Hans konstnärliga
läggning hade från första början gjort
honom mycket mottaglig för Gauguins
inflytande. Två Visbylandskap (i
Nationalmusei ägo, det ena här avbildat) äro de
första dukarna i svenskt måleri som tala om
en modern orientering. Svensk
naturkänsla kom vid dessa år starkast till
uttryck i Varbergsskolan — med
denna ägde Aguéli intet gemensamt. Hans
inställning till motiv och form förebådade
Matisselärjungarna ett par decennier
senare.
På hösten 1892 går han i
Konstnärsförbundets nyöppnade målarskola. Lustiga
episoder berättas om honom från denna
tid, och det är också nu som vännen Per
Hallström ritar en pregnant profil av den
orolige och begåvade Aguéli-Leo i »Vilsna
fåglar» (i novellen »Ur mörkret») och
konstnärsromanen »Våren».
Men Aguéli är en gökunge i
Konstnärsförbundets bo. Paris ger honom mera luft
under vingarna. År 1893 är han til.baka,
mer jäsande av ideer och infall än
någonsin. Vännen och konstnärskamraten Olof
Sager-Nelson, som nu upplevde sitt första
Parisår, förevigade honom i det
svårmodiga porträttet »En anarkist», vilket
hemsändes 1894 med kommentaren: »Studie
av en man med smärtfyllt huvud. Det är
en storartad intelligens och stor kännare
av Swedenborg.» Den krets unga bohémer.
514
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
