Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Ivan Gustave Aguéli. Ett sällsamt svenskt konstnärsöde. Av Marita Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivan G s t ave Aguéli
i vilken Aguéli nu skymtar, upplevde
hälen intensiv Sturm und Drang-tid.1
Den originellaste bland de originella var
Aguéli själv. Han dök upp på ateljeer och
krogar, ingen visste varifrån, alltid
bräddad av ideer och snillrika hugskott,
kastande sig in i diskussionerna med hela sitt
temperaments glöd. Vad sysslade han med?
En mångfrestare var och förblev han.
Konstnären var endast en av de många
ljusfångande facetterna på den rikt
slipade prisma, som Aguélis väsen kunde liknas
vid. Taines hypotes om miljöns betydelse
för en konstnär har sin rikaste tillämpning
på Aguéli. I ett brev säger han med ett
stänk av bittert vemod: »Övergav
målningen, då ödet band mig fast i världsstäder.»
Paris neutraliserade målaren i honom.
Men hans rika begåvning fann andra
vägar och uttrycksmöjligheter. Det
sjudande intellektuella livet fångar honom
helt. Efterlämnade litteraturförteckningar
vittna om med vilken energi han kastade
sig in i studier av de mest skilda slag. Han
tycks ha ägt en kolossal intelligens, parad
med idérikedom och fantasi. Språk
intresserade honom framför allt, och på hans
schema stod isländska, ryska, polska,
italienska bredvid japanska, turkiska, arabiska
och nygrekiska — han lär ha behärskat 16
språk. Han levde sig in i dessa språks
väsen och ägde en säregen konstnärlig
intuition att förnimma den inre, fördolda
arkitekturen däri. Semitiska språk kom dock
senare att bli hans förnämsta
studieintresse ; han arbetade på ett större
språkveten-skapligt verk på detta område. Men intet
övrigt mänskligt syntes vara denna
intensiva, kunskapshungrande människa
främmande. I filosofi, metafysik, rasbiologi,
religionshistoria, ockultism, astrologi och
astronomi och i politik ägde han betydande
1 1 en artikel i Ord och Bild 1926 har den
finländske konstnären W. von Hausen gett en
skildring av Parisåren 1893—1894.
Ivan Aguéli.
Ungdomsporträtt.
insikter. Hans intresse för Swedenborg
intygade ju redan kamraten Sager-Nelson
•— häri röjer sig den mystiker, som Aguéli
trots sitt klara intellekt i mycket också var.
Socialpolitiken förde honom i beröring
med anarkistiska kretsar. Han beklagade
sig i ett brev över kamraternas synbara
slöhet gentemot denna »propagande par le
fait», dvs. anarkismen. Men denna
»handlingens propaganda» omsattes plötsligt i
pinsam verklighet. De svenska tidningarna
innehöllo nämligen notisen om att den
svenske målaren Aguéli blivit häktad för
deltagande i ett anarkistbråk. Tack vare
inflytelserika gynnare lyckades han dock
snart bli fri. Men månaderna i fängelset
var Aguéli den siste att beklaga. Här
utvecklar han en febril studieflit. Vännerna
sättas i arbete att skaffa ali den
svåråtkomliga litteratur han behöver, och utan
515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
